Stockholms universitet

Nytt projekt tar reda på hur förhistoriska människor pratade

Hur talade människor i förhistorien och vad talade de om? Det nystartade forskningsprojektet LAMP tar hjälp av ny DNA-teknik för att kartlägga hur förhistoriska människor rört sig geografiskt och hur deras språk har spridits.

Genom att knyta samman språkliga, religionshistoriska, genetiska och arkeologiska data och tolkningsmodeller har forskarna fått en unik möjlighet att spåra de indoeuropeiska språkens utveckling tillbaka genom tiderna.

"Languages and Myths of Prehistory", LAMP, är ett tvärvetenskapligt projekt där språkvetare, arkeologer, genetiker och religionshistoriker samarbetar för att ta reda på hur människor pratade för tusentals år sedan – och om vad. 

Studien ska rekonstruera ljud, grammatik och ordförråd från förhistoriska språk. Därefter jämförs dessa språkliga rekonstruktioner med mytologiska och arkeologiska fynd. På så vis hoppas forskarna kunna måla upp en mer detaljerad bild av den förhistoriska människans språk och kultur än vad som tidigare har varit möjligt.  

 

Spridning av språk – en av vetenskapens olösta gåtor

Projektet fokuserar på de indoeuropeiska språken, som kan spåras tillbaka till perioden för cirka 5000 år sedan. Mer än hälften av världens befolkning talar idag ett av de indoeuropeiska språken – exempelvis engelska, tyska, franska, grekiska, ryska, och hindi. Ändå har man ännu inte kunnat påvisa exakt hur det gick till när de indoeuropeiska språken spreds ut under förhistorisk tid. Jenny Larsson är professor i baltiska språk vid Stockholms universitet och leder projektet.

– Spridningen av indoeuropeiska språk under förhistorisk tid är en av vetenskapens största olösta gåtor. Förhoppningsvis kan vi nu bidra med ytterligare en pusselbit, säger Jenny.

Jenny Larsson, professor i baltiska språk vid Stockholms universitet, leder projektet. Foto: NIklas Björling

Jenny menar att framsteg inom molekylärbiologi och arkeologi har varit avgörande för att för att arbetet skulle sjösättas.

– Numera kan man utvinna DNA från flera tusen år gamla arkeologiska kvarlevor. Det är en teknik som ger en typ av information som vi inte hade vågat drömma om bara för 20 år sedan. Det har exempelvis gett oss helt nya kartor över förhistoriska migrationer som vi nu måste förhålla oss till – och vi kan nu genom DNA-fynd undersöka hur människor har vandrat och migrerat.

Genom att knyta samman ny information om förhistoriskt DNA och migrationer med språkliga och arkeologiska data kan en tydligare bild av den förhistoriska människan framträda. 

– Genom att undersöka vilka ord vi kan rekonstruera för de olika språkstadierna så kommer vi kunna säga en del om hur kulturen såg ut där språket talades. I kombination med vår kunskap från religionshistoria och arkeologi så gör detta att vi kan knyta de talade orden till dåtidens materiella kultur och religiösa tankegods. Lägger vi till den nya kunskapen om DNA och migrationer, så kommer vi att ha en unik möjlighet att äntligen kunna spåra både människan och hennes språk genom tiderna.

Jenny poängterar dock att språk och gener inte hör ihop. Projektet kommer att kombinera material och analyser från flera olika forskningsdiscipliner, däribland historisk lingvistik, arkeologi och religionshistoria. 

– Till skillnad från generna är språk något som man ganska lätt kan byta och påverka på olika sätt. När vi tittar på själva språket måste vi använda andra kompletterande metoder. 

Om projektet

LAMP: Languages and Myths of Prehistory involverar forskare från Stockholms universitet, Uppsala universitet, Hartwick College, Köpenhamns universitet och Universitá Cattolica. Projektet pågår under 6 år och beviljades 25 miljoner i anslag från Riksbankens Jubileumsfond

Läs mer på projektets hemsida
Läs Jenny Larssons texter ”I begynnelsen var ordet” i Riksbankens Jubileumsfonds årsbox
Lyssna på Jenny Larsson i podcasten Allt du velat veta