Stockholms universitet logo, länk till startsida

Om idén att forskning ska vara roligt - Samtal med idéhistorikern Annelie Drakman

Annelie Drakman intervjuas i Jonas Enanders Youtube-kanal, en kanal för intervjuer med forskare och författare om rymden och naturvetenskap.

Annelie Drakman, idéhistoriker vid Institutionen för kultur och estetik. Foto: Erika Gerdemark.

I sitt forskningsprojekt om fysik och glädje läser Annelie Drakman självbiografier skrivna av nobelpristagare i fysik. Där finner hon uttryck för positiva känslor som förundran och arbetsglädje. Hon tittar också på forskarnas egen förståelse för vad vetenskap är. Drakmans forskningsprojekt placerar sig  i forskningsfältet "History of emotion" eller känslornas historia.

I samtalet med Jonas Enander ger Annelie Drakman en bakgrund till hur meningsskapande och glädje i forskningen idag kan historiskt höra ihop med tidigare idéer om etik och religionens roll i forskningen.

"Känner du själv glädje i din forskning?" undrar Jonas Enander.

Ja! Det är det som är så roligt med det här projektet! För det blir direkt rundgång. Till exempel så skriver jag just nu på en artikel som heter "Fun in Physics" och det är så kul! Och det är så roligt att skriva artikeln om att det är roligt att arbeta.

svarar Annelie Drakman

Men i samtalet pratar Annelie och Jonas också om hur det blir om man kanske vill forska men inte känner de nästan påbjudna känslorna av "att ha roligt". Hela intervjun avslutas med att Annelie och Jonas enas om att:

Det är ok att inte ha roligt!

Varför forska om just nobelpristagare i fysik?

Nobelpristagare går att följa över 1900-talet, hur man uttrycker sig i tacktal och biografier går att jämföra. De har också ett stort publikt genomslag och blir citerade. På Nobelmuseet finns ett bibliotek där självbiografier från nobelpristagare finns samlade.

Det kanske inte är så konstigt att de är glada, när de just har vunnit ett nobelpris, säger Annelie drakman, men före andra världskriget lyfter nobelpristagarna snarare fram vetenskapens nytta än hur roligt det är att forska.

I fysiken finns den intressanta kontrasten mellan hur forskargrupperna över tid blir mycket större, samtidigt som forskarens individualitet lyfts fram mer. Det blir också geopolitiskt; att lyfta fram forskningens kreativitet och öppensinnighet ställs från 60-talet och framåt i motsats till forskning i diktaturer. Leken och glädjen blir begrepp som hör ihop med kreativitet och att tänka fritt, i motsats till ofrihet och trångsynthet. "En motsats mot lek är tvång" konstaterar Annelie Drakman.

Men hade de verkligen kul?

Det går inte att veta, förklarar Annelie Drakman, men det som går att veta om människor är det de säger. Forskningsprojektet handlar inte om vad individerna kände på riktigt, utan om vad man kan säga om gruppen i sin kontext.

Blir du mer nyfiken på glädjen i forskningen? Snart kommer Annelie Drakman att sjösätta en kurs om Glädjens idéhistoria!

Här kan du se hela intervjun med Annelie Drakman, från februari 2021: