Problem med glädjebetyg i friskolor

Elever i friskolor får betyg som är högre än betyget på motsvarande nationella prov. Foto: Roland Lundgren/Mostphotos

Nationalekonomen Karin Edmark har jämfört betygen i fristående och kommunala gymnasier och hur vanligt det är för eleverna att gå vidare till högre studier.

Karin Edmark. Foto: Stefan Englund

– Det går bättre för friskoleeleverna året efter gymnasiet. De går i högre utsträckning vidare till högskolestudier. Det är ju bra, men vi vet inte om de lärt sig mer eller om det var betygen som gjorde det.

Jämfört med elever på kommunala gymnasieskolor får friskoleelever i genomsnitt oftare högre kursbetyg än det betyg de fått på motsvarande nationella prov. De får också bättre resultat på nationella prov i engelska och svenska, men inte i matematik. Eleverna går också oftare klart gymnasiet. Mönstret är tydligare i skolor som drivs i aktiebolagsform, visar studien.

– Men vi ser en stor variation mellan enskilda skolor. Alla friskolor sätter inte mer generösa betyg utan det finns friskolor som gör det mer eller mindre, säger Karin Edmark.

Högre betyg med outbildade lärare

Även lärarnas utbildningsnivå spelar in. Friskolor har färre behöriga lärare och studien tyder på att det sätts mer generösa betyg i skolor med fler outbildade lärare.

– Det är rimligt eftersom behöriga lärare troligen har en starkare ställning och är bättre på att sätta betyg. Egentligen får inte skolorna anställa obehöriga lärare om de kan hitta utbildade lärare, men det kan vara svårt att hitta utbildade lärare.

Snedvrider antagningen till högskolan

Var tredje gymnasieelev går på en friskola. Om de får högre betyg snedvrids urvalet till högre utbildning, med risken att studenter blir antagna till utbildningar som de inte kan slutföra. Men problemen är inte så lätta att åtgärda, menar Karin Edmark.

– Det finns både fördelar och nackdelar med skolval och friskolor. Systemet har sannolikt lett till en ökad press att utveckla verksamheten, men risken är att man sparar in för mycket så att kvaliteten försämras. Och att man lockar elever med glädjebetyg och reklam. Man var för optimistisk när systemet infördes.

Borde friskolesystemet avskaffas?

– Det svarar vår undersökning inte på. Det finns både för- och nackdelar med att ha friskolor, och det finns många möjliga åtgärder som skulle kunna förbättra systemet.
Betygsinflationen skulle inte heller försvinna om friskolorna försvann och vi fortfarande har ett skolvalssystem. Men central rättning av vissa moment kan leda till mer likvärdiga bedömningar av studieresultaten.

Läs studien "Resultat och betygsättning i gymnasiefriskolor".
Mer om Karin Edmarks forskning.
Läs också "Problemen med marknadsstyrd skola kommer inte att försvinna".

Ta del av fler nyheter från Stockholms universitet
Vill du läsa mer om aktuell forskning vid Stockholms universitet hittar du våra forskningsnyheter här. Du kan även prenumerera på universitetets nyhetsbrev. Läs tidigare nummer och prenumerera här.