Stockholms universitet

”Problemen med marknadsstyrd skola kommer inte att försvinna”

Skolor kommer fortsätta att vara egennyttiga och stå i konflikt med samhällsuppdraget så länge marknadskrafterna får styra. Det menar nationalekonomen och skolforskaren Jonas Vlachos, som ger en mörk bild av det svenska skolsystemet.

Foto: Katja Kircher/Mostphotos

Foto: Katja Kircher/Mostphotos

– Jag tycker mest att jag säger trivialiteter. Jag har blivit anklagad för extremism, men nu har jag sagt detta så länge och har förstått att det behöver sägas.

För Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi som forskar om skolfrågor och är aktiv i skoldebatten, är det självklart, och vid det här laget en utnött sanning, att det finns baksidor med marknadsstyrningen av skolan. Han förklarar utifrån en nationalekonomisk modell: Marknadskrafterna gör att den inbyggda konflikten mellan individens intresse och allmänna intresset tenderar att gynna individen snarare än samhällets bästa.

Jonas Vlachos. Foto: Stockholms universitet
Jonas Vlachos. Foto: Stockholms universitet

– Ta betygen. Både föräldrar och elever vill ha generösa snarare än strikt satta betyg. Det kostar inget för skolan att sätta bra betyg. Både utförare och intressenter har ett gemensamt intresse, medan resten av samhället drabbas i form av olikvärdig betygssättning.

– Eller när det gäller stökiga elever. I både föräldrars, elevers och skolans intresse ligger att resurssvaga elever lämpas över på en annan skola. Men dessa elever försvinner inte ur systemet utan någon annan skola får bära kostnaden. Det gynnar inte samhället men ligger tydligt i skolans egenintresse att agera på detta sätt.

 

Brist på faktabaserade resultat i skoldebatten

Jonas Vlachos började inrikta sin forskning på skolan för drygt ett decennium sedan. Det sammanföll med att hans fru kompletteringsutbildade sig till lärare.

– Jag höll på med ägarstyrningsfrågor och funderade på skolan, som är intressant ur ett styrningsperspektiv. Vi har en offentlig aktör, staten, som reglerar skolan, medan kommuner finansierar den och ansvarar för drift. Sedan har vi friskolor, föräldrar och elever som också vill något med skolan. Och konkurrensen mellan skolor tenderar att gynna individen, även när det är på samhällsintressets bekostnad. Det är en intrikat härva av intressen att fundera kring.

– För en nationalekonom var det också märkligt med bristen på empiriska resultat i svensk skoldiskussion. Skoldebatten var icke-kvantitativ och frånkopplad från empirisk data, till exempel gällande betygens vara eller inte. Det lät som när jag själv gick i skolan på 1980-talet, inget hade hänt med diskussionen.

 

Friskolor sätter högre betyg

Det tog han igen för några år sedan då debatten tog fart efter att han avslöjat friskolornas glädjebetyg. Jonas Vlachos forskning visar att friskolor sätter systematiskt högre betyg än offentliga, jämfört med elevernas resultat på nationella prov.

– Vem som är utövare spelar roll för betygssättningen, men konkurrens verkar spela mindre roll. Detta är i linje med tanken att friskolor har starkare incitament att anpassa sig till familjernas önskemål, men det går emot tanken att alla skolor påverkas lika av marknadskrafterna.

Själv är han lätt uppgiven när det gäller att se tydliga resultat av de reformer som införts i skolan.

– Alla är överens om att vi bör göra det svårare att konkurrera med betygssättning. Men det har inte gjorts något för att förändra det. Det finns även idéer om instrument som kan användas för att minska segregationen, men hittills har inget gjorts. Mer generellt verkar regelverket ofta glömma bort att marknadskrafterna gör att vi inte kan räkna med att utförarna är opartiska ämbetsmän.

– Det är triviala insikter att skolor kommer att fortsätta vara egennyttiga och i konflikt med samhällsuppdraget. Att påverka elevunderlaget ger fördelar och då måste möjligheterna att påverka elevurvalet regleras hårt.

 

Vill ta bort kösystemet i skolvalet

Kanske blir det förändringar framöver. Som sekreterare i den så kallade likvärdighetsutredningen har Jonas Vlachos varit med och tagit fram förslag på åtgärder för att minska skolsegregationen och öka likvärdigheten i skolsystemet. Bland annat genom att förändra skolvalet.

– Förslaget innebär att ta bort möjligheten att göra urval i köer. Det är orimligt att man å ena sidan söker och väljer skola i ett system, och så är en del platser redan tagna när valet äger rum. Då tappar man poängen, som ju är att först nås av information och sedan välja skola grundat på informationen man fått.

– Vi föreslår att val av grundskola anpassas, som valet till gymnasieskolan, med en central antagning dit alla söker samtidigt, med en mekanism som fördelar platser. Detta för att marknadskrafterna fungerar olika på gymnasienivå och grundskolenivå. I grundskolan har friskolorna toppsegmentet av socioekonomiskt starka elever, men inte på gymnasienivå.

Du har pekat på ojämlikheterna i skolan länge. Hur är det att arbeta som forskare när politikerna inte lyssnar?

– Det kan vara frustrerande, men samtidigt finns det många svåra avvägningar att göra, vilket man som forskare måste ha respekt för. Det verkligt frustrerande är när problemen förnekas och resultat från forskning och utredning avfärdas på lösa grunder. Det händer inte sällan då skolfrågan är så politiserad. Det är problematiskt eftersom det gör ett rationellt samtal omöjligt.

Ett fynd som inte hörsammades av etablissemanget var forskningen om smittorisken för lärare under den tid som Sverige stängde ner gymnasieskolorna våren 2020. Jonas Vlachos forskning visar att högstadielärare löpte väsentligt högre risk att bli smittade av covid-19, jämfört med gymnasielärare. Allt medan Folkhälsomyndigheten (FHM) menade att lärare löpte lägre risk att smittas än andra yrkesgrupper.

– Smittorisken var större i skolan än för dem som fick distansundervisning. Det visade sig även på lärarnas partners. Resultatet gick emot Folkhälsomyndighetens beräkningar. Coronakommissionen har gett oss rätt och bekräftat vårt resultat, men det var omöjligt att få FHM intresserade.

 

Testar idéer på Twitter

Ett sätt att få inflytande och sprida sin forskning till politiker, journalister och viss allmänhet är att vara aktiv på Twitter. Det har Jonas Vlachos varit i ett tiotal år nu. Träget sprider han sina forskningsresultat och kommenterar andras, påhejad av många, ifrågasatt av belackare.

– Det är ett enkelt sätt att testa idéer och få kontakt med den värld som står utanför den jag själv verkar i. Man har en fot i en annan del av verkligheten och får möta argument man annars inte är van vid. Men det tar periodvis mycket tid och fokus. Och om man tänker fel är det inte världens bästa forum att göra det i.

När det gäller skolan och att gynna sina barn blir folk hämningslösa, påpekar han.

– Alla har åsikter om skolan, vet hur den fungerar och har en exponering för den. Men som forskare måste man lyfta sig från personliga erfarenheter. En grundläggande idé med nationalekonomi är att människor är själviska. På skolans område stämmer det verkligen. Folk verkar vara precis så själviska som modellen säger. Det är bara de egna barnen som spelar roll. Som samhällsfenomen att forska på är det fascinerande.
 

Ta del av fler nyheter från Stockholms universitet
Vill du läsa mer om aktuell forskning vid universitetet besök su.se/forskning. Prenumerera även gärna på universitetets nyhetsbrev.