Stockholms universitet

Putsarfisken byter kön – och intellektuella förmågor

Putsarfiskhonor har bättre självkontroll än putsarfiskhanar, medan hanarna är bättre på att lära sig saker. Eftersom putsarfiskar är hermafroditer och byter kön betyder det att fiskarnas kognitiva förmåga förändras utifrån vilket kön de har. Det visar forskning från Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Blå putsarfisk.
Blå putsarfisk. Foto: Stephan Kerkhofs/Mostphotos.

Honors kognitiva förmågor skiljer sig ofta från hanars. Hos råttor är exempelvis hanarna överlägsna när det gäller att orientera sig, medan det hos kostarar (”cowbirds” eller Molothrus) är honorna som har bättre spatial förmåga. I en ny studie visar dock Zegni Triki, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, och Redouan Bshary, Universitetet i Neuchatel, Schweiz, att honor och hanar hos den könsbytande blå putsarfisken (Labroides dimidiatus) har olika kognitiva förmågor. Studien är publicerad i tidskriften Royal Society Open Science.

– Trots att det finns många djur som är könsbytande hermafroditer har man tidigare enbart studerat skillnader mellan könen hos de arter som inte byter kön. Inga skillnader i kognitiva förmågor mellan könen hos de könsbytande djuren finns dokumenterad, berättar Zegni Triki, Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.
– Så vitt vi vet är våra fynd de första bevisen för könsrelaterade skillnader i kognitiva förmågor hos könsbytande arter, säger Redouan Bshary, Universitetet i Neuchatel.

 

Skillnader i självkontroll och inlärningsförmåga

Putsarfiskar, som lever i de tropiska delarna av Stilla havet och Indiska oceanen, börjar livet som honor och byter senare kön och blir hanar. De lever i haremsliknade grupper som styrs genom en social hierarki starkt kopplad till kroppsstorleken hos gruppmedlemmarna. Ett harem består ofta av en stor dominant hane och flera små honor. För att en hona ska bli hane måste hon bli den största fisken i gruppen.

Studien visar att putsarfiskhonor har bättre självkontroll än hanar, medan hanarna är bättre på att lära sig saker. Inlärningsförmågan undersöktes genom att fiskarna skulle koppla ihop en signal (färg och/eller form) med mat. Fiskarnas självkontroll undersöktes genom ett klassiskt omvägstest där mat placerades bakom ett genomskinligt hinder. Fiskar med självkontroll följde inte impulsen att simma rakt mot belöningen och då stoppas av det genomskinliga hindret. I stället rörde de sig först från målet för att sedan kunna nå det.

– Vår forskning kan betraktas som det första steget mot att avslöja vad det är som orsakar skillnader i kognitiva förmågor hos de djur som först lever som honor och sedan som hanar. Skillnader som leder till en dramatisk förändring i prioriteringar och livsstrategi, säger Zegni Triki.

 

Artikeln

”Sex differences in the cognitive abilities of a sex-changing fish species Labroides dimidiatus” publicerades i Royal Society Open Science 14 juli.
royalsocietypublishing.org/doi/10.1098/rsos.210239