Redo för nästa steg efter upptäckten av Higgspartikeln

När Higgspartikeln upptäcktes vid partikelacceleratorn LHC i Schweiz spred det glädjevågor genom forskarsamhället. Samtidigt väckte bevisen flera nya frågor om universums beståndsdelar. Nu förbereder Sara Strandberg en uppgradering av acceleratorn för att få fler svar.

Sara Strandberg i labbet på Stockholms universitet. Foto: Magnus Bergström/KAW

År 2026 är det dags för nästa stora uppgradering av partikelacceleratorn LHC i CERN, Schweiz. I ett källarlabb vid Stockholms universitet testas några av de cirka ettusen kretskort som ska bidra till att öka precisionen. Uppgraderingen tar närmare fyra år och därefter ska forskarna kunna samla in tio gånger mera data per sekund än idag. Målet är att kunna återskapa vad som hände de första pikosekunderna efter Big Bang.
Wallenberg Scholar Sara Strandberg leder Stockholms universitets forskning inom Atlas-experimentet vid LHC.

– Efter uppgraderingen blir det möjligt att mäta egenskaper hos Higgspartikeln som fortfarande är okända. Vi kommer också att kunna fördjupa vår förståelse av den process i det tidiga universum då elementarpartiklarna fick sina massor.

Läs hela artikeln på webben hos Knut & Alice Wallenbergs Stiftelse

Tema

Fysik

Senast uppdaterad: 15 april 2025

Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen

eventNewsArticle

standard-article

false

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "localcategorytree.su.se",
      "name": "Lokala kategorier för www.su.se",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Category",
      "name": "Globala kategorier Nyheter (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.forskning_nyheter",
          "name": "Forskning",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.om_oss_nyheter",
          "name": "Om universitetet",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label",
      "name": "Tema (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.Fysik",
          "name": "Fysik",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label.en",
      "name": "Themes (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    }
  ]
}