Stockholms universitet logo, länk till startsida

Säger bilden mer än tusen ord?

Ny forskning hjälper elever att förstå diagram om viktiga samhällsfrågor.

Bild på plotdiagram och fyrfältare

Tidigare forskning visar att närmare 60 procent av de bilder och illustrationer – som diagram, tabeller och grafer – som finns i läromedel i samhällsorienterade ämnen bidrar med information som inte finns i texten. Samtidigt pekar både forskningsresultat och lärares erfarenheter mot att elever har svårt att förstå dem.

– Utifrån ett medborgarbildningsperspektiv är det förstås viktigt att kunna förstå den här typen av grafiska modeller som beskriver komplexa relationer och samband om viktiga samhällsfrågor, inte bara i lektionsundervisningen utan även till exempel i vilken dagstidning som helst. Det säger Ann-Sofie Jägerskog. Hon är en av fyra forskare som tillsammans med sju lärare från fem skolor i Stockholmsregionen utgör forskningsgruppen för det treåriga projektet ”Säger bilden mer än tusen ord? – Om utvecklingen av elevers visuella litteracitet i samhällskunskapsundervisningen”.

Processen med att identifiera forskningsproblemet togs fram i samverkan med skolhuvudmän. Deras systematiska kvalitetsarbete visade att det fanns ett behov av att utveckla undervisning kopplad till elevers litteracitet (skriftspråklighet) och språkutveckling. I workshops med lärare har sedan syftet och forskningen avgränsats till att ta reda på vad det är som är svårt för eleverna när de ska tolka det ämnesinnehåll i samhällskunskap som är visuellt illustrerat. Och hur undervisningen kan utformas så att eleverna kan läsa av och förstå bilderna bättre.  

Pilotstudie för att se hur eleverna förstår olika diagram

Forskningsgruppen har valt ut tre vanliga visuella illustrationer, som de kallar representationer, att studera vidare. Det är grafiska modeller i form av flödesschema, plotdiagram och så kallade fyrfältare. För att kunna studera progression och utveckling över tid och ge en bredd i ämnesinnehåll deltar elever och lärare på både mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet. Under hösten tog forskningsgruppen fram diskussionsuppgifter för eleverna, kopplade till de tre modellerna.

Anne-Sofie Jägerskog
Anne-Sofie Jägerskog.

– Vi ville göra en pilotstudie för att försäkra oss om att eleverna verkligen förstår frågorna. Och att de uppgifter vi ger dem verkligen öppnar upp för den typen av diskussioner i relation till modellerna som vi vill uppnå, och som kan ge oss information om hur eleverna förstår modellerna, säger Ann-Sofie Jägerskog.

Uppgifterna handlar till exempel om att eleverna, med hjälp av ett flödesschema över det samhällsekonomiska kretsloppet, ska diskutera vilka konsekvenser det får för olika delar av samhället när företag behöver säga upp folk i samband med coronapandemin. Eller att med hjälp av plotdiagram diskutera relationen mellan nativitet och antal skolår för flickor i olika länder. Fyrfältare får fungera som underlag för diskussioner kring exempelvis relationen mellan makt och ansvar.

– I vår analys av elevernas gruppdiskussioner i pilotstudien ser vi att flera av frågorna och uppgifterna fungerar väl för att eleverna ska diskutera modellerna och för att vi ska kunna få syn på hur de förstår dem. Men vissa uppgifter behöver justeras ytterligare för att eleverna verkligen ska samtala utifrån modellen. Vi ser redan nu tendenser till att det finns både likheter och skillnader rörande vad som utgör utmaningar för elever i olika årskurser. Men det är för tidigt att uttala sig om ännu.

Undervisningen mejslas fram och utvärderas i flera omgångar

Nästa steg i forskningsarbetet blir att göra en mer storskalig kartläggning där elever tar sig an de diskussionsuppgifter som har arbetats fram och utprövats under hösten. Dessa elevdiskussioner kommer sedan att analyseras för att identifiera vilka aspekter som behöver lyftas fram i undervisningen så att eleverna får bättre förutsättningar att utveckla en förståelse för de visuella representationerna. Den kartläggningen ligger sedan till grund för den undervisning som skapas och inleds i höst.

Den ansats som forskarna använder kallas för learning study. Den innebär att lärare och forskare arbetar gemensamt med att utforma, pröva och utvärdera undervisningen i en cyklisk process för att få fatt i elevernas lärande i förhållande till ett specifikt kunnande. I detta projekt kommer undervisningen att utvärderas i två cykler.

– Projektet blir på så sätt ett bidrag som både fördjupar tidigare forskning och blir till hjälp direkt in i undervisningen, som blir ännu mer finkalibrerad och skapar förutsättningar för att utveckla elevernas förmåga att läsa av olika sorters diagram, säger Ann-Sofie Jägerskog.

Knyts till studenternas arbeten i lärarutbildningen

För att även framtida lärare ska få ett grepp om vad det är som är svårt med grafiska modeller och hur de bör tänka när de används i undervisningen involveras lärarstudenter i olika faser av forskningsarbetet. Redan från i vår kan lärarstudenter delta med sina självständiga arbeten.

– Det är ett bra sätt att knyta pågående ämnesdidaktisk forskning till studenternas arbeten i lärarutbildningen. I anslutning till kurser i ämnesdidaktik kommer de också att bjudas in till öppna seminarier där projektet presenteras och diskuteras, säger Ann-Sofie Jägerskog.



Forskarna som deltar i projektet

Ann-Sofie Jägerskog, Stockholms universitet
Max Strandberg, Stockholms universitet
Malin Tväråna, Uppsala universitet
Mattias Björklund, Karlstads universitet

Forskare beviljas medel för projekt om visuell litteracitet i samhällskunskap