Stockholms universitet

Så blir lärarutbildningen mer effektiv

Krönika av prorektor Clas Hättestrand.

Clas Hättestrand. Foto: Niklas Björling
Clas Hättestrand. Foto: Niklas Björling

Tidigare i höst presenterade Riksrevisionen en granskning av lärosätenas styrning av ämneslärarutbildningarna. Metoden man valt var att titta i detalj på styrsystem och organisation vid tre lärosäten med olika förutsättningar, däribland Stockholms universitet. Att man valde just ämneslärarutbildningarna motiverades med att de innebär särskilda utmaningar för lärosätena på grund av att det är så många ämnen som är involverade i utbildningen. Man betonar i sin rapport också att det inte är utbildningens kvalitet som granskats, det ansvarar Universitetskanslersämbetet för, utan effektiviteten i styrningen och hur den i sin tur ger förutsättningar för hög kvalitet.

Resultaten visar att samtliga granskade lärosäten har utrymme att utveckla styrningen av sina utbildningar och att utmaningarna ökar ju mer omfattande utbildningen är. Särskilda svårigheter innebär det därför för ett lärosäte som Stockholms universitet, som har den största ämneslärarutbildningen i landet. Vi har också valt en styrningsmodell där såväl didaktiska institutioner som ämnesinstitutioner är engagerade i både genomförandet och ansvaret för utbildningarna. Det har inneburit tydliga vinster, i form av ett stort och spritt engagemang för lärarutbildningarna på universitetet, liksom en hög kvalitet genom att en stor del av universitetets kompetens tas tillvara. Men det innebär onekligen utmaningar vad gäller samordning och styrning, vilket Riksrevisionens granskning sätter fingret på.

Riksrevisionen pekar på ett antal konkreta åtgärder som Stockholms universitet kan göra för att öka effektiviteten i styrningen av ämneslärarutbildningarna. Exempelvis menar man att programråden bör minskas i antal, men samtidigt ges ett större ansvar för utbildningarna. Riksrevisionen anser också att det ansvar som olika organ har – programråd, lärarutbildningsberedningar, programansvariga institutioner – behöver förtydligas.

Det ska sägas att Riksrevisionens granskning är mycket noggrann och välgjord, och vi instämmer helt i deras slutsatser. Samtidigt var det inga stora överraskningar. Redan i våras tillsatte rektor en utredning i syfte att se över hela universitetets organisation kring lärarutbildning. Utredningen presenterade sin rapport i början av oktober och många av förslagen är helt i linje med Riksrevisionens rekommendationer. Bland annat föreslås att ansvaret för lärarutbildningen koncentreras till ett av de båda vetenskapsområdena, och att programråden blir mer direkt inblandade i berednings- och beslutsprocesserna kring utbildningarna. Utredningen är nu ute på remiss inom universitet och eventuella beslut om förändringar fattas under 2021. Vi hoppas och tror att dessa förändringar kommer att leda till att universitetet stärker sin förmåga att utveckla lärarutbildningarna så att de även fortsättningsvis kan hålla högsta möjliga kvalitet och relevans!

Clas Hättestrand