Stockholms universitet

Så kan kriget i Ukraina påverka det franska presidentvalet

I april är det presidentval i Frankrike, hur påverkas det av kriget i Ukraina? Och vilken roll har den nuvarande presidenten Emmanuel Macron i det säkerhetspolitiska läge som råder? Några av universitetets forskare med kunskap om Frankrike och europeisk politik svarar.

Frankrikes flagga
Första omgången av presidentvalet i Frankrike ägde rum den 10 april, den andra omgången sker två veckor senare den 24 april. Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos

Den 10 april genomfördes den första omgången av det franska presidentvalet och resultatet av det blev att den sittande presidenten Emmanuel Macron och nationalistpartiets Marine Le Pen går vidare till den andra valomgången den 24 april. 
– Det blev inte så jämnt mellan Macron och Le Pen som opinionsundersökningarna visade i slutet av den första presidentvalskampanjen. Lite förvånande tycker jag med tanke på att Macron knappt kampanjade, men här spelar säkerligen kriget i Ukraina en viktig roll för utfallet. De vill säga att många väljare söker sig till den sittande presidenten i ett krisläge, säger Ulrika Mörth, professor i statsvetenskap med inriktning mot europeisk politik vid Statsvetenskapliga institutionen.

Enligt det franska inrikesdepartementet Ministère de L’Intérieure fick Emmanuel Macron 27, 8 procent av rösterna mot tvåan Marine Le Pens 23,1. På tredje plats kom vänsterns Jean-Luc Mélenchon med 22 procent.  

Christophe Premat. Foto: Dorothée Vallot

Det är just de yttre omständigheterna som påverkar valet den här gången mer än inre politisk debatt, tror Christophe Premat, docent vid Romanska och klassiska institutionen som undervisar och forskar om bland annat kultur och samhälle i Frankrike.
– Kriget har lagt lite av ett lock på valkampanjen och det har gjort det svårare att debattera politik. Det är nästan som ett slags undantagstillstånd i Frankrike, först pandemin i två år, sedan kriget i Ukraina. Det har gjort att man ser mindre av politiska diskussioner och konfrontationer i offentligheten. Det känns som att presidentvalet mer är en slags formalitet, säger han.

 

Frankrike centralt i EU

Ulrika Mörth menar att presidentvalet är viktigt eftersom Frankrike är ett så centralt EU-land.
– Om Macron blir vald igen så kan Frankrike fortsätta spela en viktig roll i EU. De högernationalistiska partierna som leds av Marine Le Pen och Éric Zemmour är mer kritiska till EU och kanske inte heller blir lika aktiva i förhandlingarna med Rysslands president Putin som Macron har varit när det gäller kriget i Ukraina.

Vilken roll spelar Macrons regelbundna möten och samtal med den ryske presidenten för att medla i konflikten mellan parterna?

Ulrika Mörth. Foto: Cecilia Bruzelius

– Jag tror att Emmanuel Macron är helt avgörande när det gäller försöken till medling. Han har tagit på sig en ledande roll i EU för att driva på sanktioner och en politisk lösning av konflikten, särskilt sedan Storbritannien inte längre är med i det europeiska samarbetet. Dessutom är Frankrike med i Nato och spelar därför en viktig roll, säger Ulrika Mörth. 

 

Stark ställning i FN

Christophe Premat lyfter också fram Frankrikes ställning i världen som en anledning till landets roll i den nuvarande konflikten.
– Frankrike har en stark ställning med vetorätt i FN:s säkerhetsråd och Frankrike har också kärnvapen. Sådana faktum påverkar landets roll och ansvar i Europa, så det är inte konstigt att Macron försöker ha en dialog och upprätthålla diplomatiska förbindelser, säger han. 

Att Marine Le Pen blev tvåa i den första valomgången tror Ulrika Mörth kan förklaras med att Le Pen lyckades föra in köpkraftsfrågorna i debatten, något som hon fokuserade på redan när Macron tillträdde 2017 då ökade koldioxidskatter infördes samtidigt som förmögenhetsskatten avskaffades vilket skapade proteströrelsen de gula västarna. Nu är frågorna om ökande energipriser och inflation återigen aktuella.
– Å andra sidan finns det många väljare som röstat på andra kandidater än Le Pen. Förutom Zemmours väljare, som man får anta stödjer Le Pen, är det en majoritet av väljarkåren som inte vill ha Le Pen som president. Frågan är dock hur många av dessa väljare som går till valurnan den 24 april, säger hon.

 

Nytt politiskt landskap

Christophe Premat säger att valet visar att det bildats ett nytt politiskt landskap i Frankrike:
– Vi ser en ny borgerlig allians kring Macron, en ny extremhöger kring Marine Le Pen och så Mélenchon som en ny vänsterkraft.

Ulrika Mörth tror att Mélenchons tredje plats i första omgången av presidentvalet visar att det finns plats för två ytterkantspartier i Frankrike, det vill säga ett till höger och ett till vänster. 
– Om några av vänsterkandidaterna hade slagits samman så hade Mélenchon kommit tvåa. Man kan också konstatera att de två traditionella partierna, socialisternas Anne Hidalgo och republikanernas Valérie Pécresse förlorade stort, inte minst Hidalgo som var socialisternas kandidat. En förklaring är att många av socialisternas väljare gått till Macrons parti. För Pécresse handlar det nog också om att partiets väljare röstat på Macron och även på Le Pen. Macron har därmed tagit väljare från dessa partier och det har skapat ett utrymme för partier på vänster- och högerkanten.

 

Jämnt i andra valomgången

En positiv aspekt av den första valomgången, menar Christophe Premat, är att valdeltagandet på 73, 7 procent inte blev så lågt som befarades. Både han och Ulrika Mörth tror att den andra valomgången kommer att bli ganska svår och jämn. Ulrika Mörth säger att det som blir avgörande är vilka frågor som kommer att dominera. 
– Blir det plånboksfrågor som Le Pen drivit sedan lång tid tillbaka? Eller kan Macron samla väljarna såsom sittande president i en tid av krig i Europa? I talet efter valutgången sade Macron att han vill samla Frankrike kring olika värden såsom öppenhet och tillväxt. ”Vi alla” stod det på parollen bakom podiet. Vi får se om han lyckas. Macron har varit nästan helt frånvarande i valkampanjen så det återstår att se om han kan samla en tillräcklig andel väljare på den korta tid som är kvar tills 24 april. 

Även om Marine Le Pen har tonat ner högerextremismen i debatter och varit skicklig med att lyfta in mer sociala aspekter under sin kampanj tror Christophe Premat att Emmanuel Macron kommer att vinna.
– Även om många i vänsterblocket är emot Macron så kommer många att rösta på honom, de vill inte ta risken att Le Pen vinner, men många kommer nog också att rösta blankt.