Stockholms universitet

Så skulle Sveriges befolkningsutveckling varit utan kriget i Syrien

Hur skulle Sveriges befolkningsutveckling sett ut utan inbördeskriget i Syrien? En ny studie i demografi i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE har svaret. I studien har forskarna utgått ifrån hypotetiska scenarier för att beräkna den demografiska utvecklingen i Sverige och Norge – utan invandringen som följde efter Syrienkriget.

Eleonora Mussini. Foto: Leila Zoubir/Stockholms universitet
Eleonora Mussini. Foto: Leila Zoubir/Stockholms universitet


– Resultaten visar att utan inbördeskriget i Syrien skulle under 2016 och 2017 34 respektive 32 av Sveriges 290 kommuner upplevt en befolkningsminskning istället för en ökning, säger Eleonora Mussino, medförfattare till studien och forskare i demografi vid Stockholms universitets demografiska avdelning, SUDA.

Detta innebär att antalet kommuner som upplevt en befolkningsminskning begränsades till 19 år 2016 och 63 år 2017. Antalet kommuner som upplevde en befolkningsökning var totalt 271 år 2016 och 226 år 2017.

Utan Syrienkriget skulle den totala befolkningstillväxten i Sverige år 2016 ha varit ungefär 36% lägre, och runt 26% lägre i Norge. Antalet födda 2017 skulle ha varit cirka 3% lägre i Sverige och 1% lägre i Norge utan invandringen till följd av Syrienkriget.

– I våra beräkningar har vi tagit hänsyn till att viss invandring skulle ha skett från Syrien till Sverige och Norge även utan ett krig. Vi tar också hänsyn till antalet barn som fötts av de kvinnor som beräknas ha kommit hit från Syrien på grund av kriget, säger Marianne Tønnessen, forskare i demografi vid Oslo Metropolitan University.

Att människor flyttar ifrån från kommuner på landsbygden har skapat problem för glesbygdskommuner i både Sverige och Norge – det är känt sedan tidigare. Framförallt är det ungdomar som flyttat in till städerna. På sikt kan det leda till en åldrande befolkning på landsbygden och intilliggande områden.

– På grund av invandringen från Syrien till följd av kriget vände en del av dessa kommuner den här trenden med en minskande befolkning. Detta kan potentiellt leda till ett uppsving för lokala ekonomier i en del av de här områdena på landsbygden – så länge invandrarna stannar, säger Siddartha Aradhya, forskare i demografi vid Stockholms universitets demografiska avdelning.

Eleonora Mussino säger att resultaten av studien delvis kan förändra berättelsen om, eller synen på, den syriska migrationen till Sverige och Norge.

– Vi förnekar inte att det finns utmaningar kopplade till den ökade invandringen som skett från Syrien. Men vår studie visar samtidigt att flyktingarna i vissa delar av landet kan vara ett välkommet bidrag till befolkningstillväxten, säger Eleonora Mussino.

 

Så gjordes studien

Med hjälp av registerdata från det svenska och det norska befolkningsregistret räknade forskarna ut hypotetiska scenarier för befolkningstillväxten utan kriget i Syrien. Dessa scenarier skapades främst genom att räkna ut hur stor invandringen från Syrien skulle ha varit om trenderna i invandringen från tiden innan Syrienkriget hade förlängts.

 

Mer om forskningen

Tønnessen, Marianne, Siddartha Aradhya, Eleonora Mussino, “How Assad changed population growth in Sweden and Norway – Syrian refugees’ impact on Nordic national and municipal demography” , PLOS ONE. DOI: https://doi.org/10.1371/journal.pone.0244670

Nyheten publicerades 2021-01-25