Stockholms universitet

Södra huset: 50-åring som åldrats med värdighet

I vår är det 50 år sedan den sista inflytten i Södra huset. Vad utmärker byggnaden? Och hur står den sig i dag?

Södra huset flygfoto
Södra huset uppfördes i början av 70-talet i Frescati. Våren 1972 skedde sista inflyttningen, i F-huset (längst bort i bild). Foto: Per Bergström
 
Se bildspel med fler bilder från bygget längst ned på sidan.

Redan 1959 togs beslutet om att Stockholms högskola (från 1960 Stockholms universitet) skulle flytta ut till Frescati. Skapandet av det nya universitetet kom dock att dröja. Först 1970 var det dags för den första inflyttningen i det nyuppförda Södra huset. Färdigställandet av byggnaden och inflytten skedde stegvis. Våren 1972 togs slutligen F-huset i bruk. Arkitekten bakom Södra huset, David Helldén, tänkte sig Frescati som en ”gnistrande glasstad” och planerade för flera byggnader i området.
– Södra huset utmärks av arkitektonisk minimalism, både utvändigt och invändigt. Det är egentligen en väldigt enkel konstruktion, säger Martin Rörby, arkitekturhistoriker som 2003 disputerade vid Stockholms universitet på en avhandling om David Helldén.

 

”De jävla blå husen”

Med fasader klädda i glas skulle byggnaden smälta in i landskapet och bli ett med naturen samtidigt som himlen speglades i glasfasaden. Invändigt är det även en enkel och effektiv konstruktion, enligt Martin Rörby, med prefabricerade byggnadselement. Genom att inte ha innertak i korridorerna framträdde ventilationen dekorativt och gav djup i taket.

Men Södra huset togs inte emot väl:
– Allt som var problematiskt med det nya Frescati – som avsaknaden av tunnelbana de första åren, bristen på lunchrestauranger, leriga fält och större studenttillströmning än beräknat – projicerades på ”de jävla blå husen”, säger Martin Rörby.

Arkitekturen bakom byggnaden var från 60-talet och hade på 70-talet börjat ifrågasättas. Dessutom tillkom problem som att glasplattor som ramlade ned från fasaden. Kritik fanns även mot hur lokalerna var utformade med tydlig fysisk åtskillnad mellan lärosalar och kontor (vilket var ett krav från Byggnadsstyrelsen). Denna uppdelning ansågs ”oakademisk” av många.

 

Högsta nivån av bevarandekrav

Södra huset är ”blåklassat” (den högsta klassificeringen) enligt Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering. Det finns dessutom ett vårdprogram för huset att ta hänsyn till. Vissa kvaliteter måste bevaras vid ombyggnationer (till exempel de vattenburna originalradiatorerna med vikbar del för åtkomst av installationer). Ombyggnationer måste därför ske med försiktighet, berättar Erik Wiklund, lokalstrateg vid Fastighetsavdelningen.

 

Står sig bra än idag

Martin Rörby
Martin Rörby

Enligt Martin Rörby står sig Södra huset förvånansvärt bra än idag. Byggnaden har visat sig kunna följa med sin tid bättre än till exempel Allhuset. Detta förklaras, enligt honom, till stor del med den rationella konstruktionen som bland annat underlättat flytt av väggar.
– Generaliteten i konstruktionen gör att byggnaden invändigt kunnat förändras utifrån nya behov, och kan göra det igen. Södra huset har åldrats med värdighet, säger Martin Rörby.

I samband med att Fastighetsavdelningens lokaler på F6 färdigställdes tog avdelningen tillsammans med Akademiska hus fram en strukturplan för Södra huset. Den visar på möjligheterna att utveckla kontorsdelarna till modern standard i olika tappningar, utan att för den delen förvanska byggnadens kvalitéer.

 

Går att anpassa utifrån förändrade behov

Södra huset går därmed att anpassa utifrån förändrade behov relativt väl, dessutom går det att avgränsa verksamheter ganska enkelt – vilket gör att det går att handskas med förändrade lokalbehov, till exempel när någon verksamhet behöver växa och någon annan minska sina ytor.
– Dock bör man ha i åtanke att det idag mest är den ursprungliga varianten med långa mörka korridorer med djupa enskilda rum som dominerar, säger Erik Wiklund.

Det kan finnas anledning att tänka om för att göra lokalerna så effektiva och inbjudande som möjligt. Inte minst i kölvattnet av pandemin med ökat distansarbete, vilket öppnar upp för att ifrågasätta hur lokalerna nyttjas – och vad som går att göra annorlunda. Enligt Erik Wiklund erbjuder Södra huset goda förutsättningar för detta.

Nyligen har större anpassningar gjorts av A-husets kontorsdelar. Flera informella studiemiljöer har även genomgått en rejäl uppfräschning, som långa korridoren mellan hus A och B där nya typer av studiemiljöer skapats. Enligt Akademiska hus finns inga större underhållsbehov de närmaste tio åren.

 

Fokus på punktinsatser

Enligt Erik Wiklund kommer fokus att ligga på punktinsatser där de bedöms ge bra resultat. Det kan till exempel vara uppfräschning av hörsalar, toaletter och pentryn. I övrigt kommer mycket att handla om hur lokalerna kan nyttjas så effektivt som möjligt, med hänsyn till det ekonomiska läget och effekterna av pandemin. Det kan till exempel handla om mötesrum.
– Kanske går det att hitta modeller för ett effektivare lokaldelande mellan verksamheter som att samnyttja mötesrum, säger Erik Wiklund.

Läs även artiklarna om flytten till Frescati i Universitetsnytt nr 2 2012 (sid 18-21 + baksidan med krönika av Martin Rörby).

Läs även ”Enkät: Vad har du för smultronställe i Södra huset?”