Stockholms universitet logo, länk till startsida

Samtal om Carl Larssons monumentala väggmålning ”Midvinterblot”

Anna-Maria Hällgren, konstvetare vid Institutionen för kultur och estetik, samt konstnär och illustratör på det digitala bildningsmagasinet Anekdot, samtalar i det senaste avsnittet av podden Verket med Per Hedström, konsthistoriker och utställningschef på Nationalmuseum, om Carl Larssons monumentala väggmålning ”Midvinterblot”.

Anna-Maria Hällgren, konstvetare vid Institutionen för kultur och estetik.

Carl Larssons väggmålning ”Midvinterblot” utgör en 13x6,5 meter stor offerscen ur forntida kungasagor. Den hänger i övre trapphallen på Nationalmuseum.

Anna-Maria Hällgren berättar: Målningen skildrar ögonblicket innan kung Domalde (från Snorre Sturlassons nordiska kungasagor) ska offras till gudarna mot missväxten vid templet i Uppsala. I ett märkligt grönt träd hänger kranier från människor och djur. En enögd vitklädd överstepräst håller en torshammare ovanför sitt huvud vid Domalde. Den senare står naken efter att ha klätt av sig sin rävpäls. Bödelns ryggtavla iklädd röd kappa syns i bilden, bödeln håller en dolk.

Idag känner vi Carl Larsson främst som konstnären bakom bilderna av hemmet i Sundborn i Dalarna. Hemmet som skapades och inreddes med Karin Larsson målades av som ett projekt för att förändra tidens inredningsideal. Men det område som Carl Larsson helst ville bli berömd inom var muralmåleri berättar Per Hedström. Carl Larsson skulle velat se Midvinterblot som krönet på sin karriär. Efter många vändor kom målningen till slut dit Carl Larsson ville, till Nationalmuseum, 1997.

Carl Larsson omtalas ofta som en av våra främsta akvarellister, men Anna-Maria Hällgren vill betona hans betydelse om tecknare, med en elegant linje i sin teckning och inspriation från japansk grafik. Hon får medhåll av Per Hedström: Carl Larsson är en enormt skicklig tecknare. Midvinterblot har fått kritik för att vara en uppförstorad teckning som blivit färglagd. Den passade inte heller in i något av tidens ideal.

Det fanns också en ganska vällustigt formulerad kritik gentemot den här målningen.

säger Anna-Maria Hällgren i programmet.

Här hela avsnittet av podden Verket i bildningsmagasinet Anekdot

Läs mer om Anna-Maria Hällgrens forskning