Stockholms universitet

Sextio år av forskning om Östersjön

Här har studenter inom biologi vadat runt i vikarna på jakt efter alger, musslor och fisk. Och geologer har undersökt upphämtade prover av sedimentkärnor i labbet. Sedan 1961 har en strid ström av forskare, studenter, tjänstepersoner och beslutsfattare åkt ut till skärgårdsön Askö utanför Trosa för att lära sig mer om Östersjön. Nu fyller stationen 60 år.

Askölaboratoriet
Askölaboratoriet i Trosa skärgård.


– Okej, vart ska vi?
Det är Thomas Strömsnäs, befälhavare och chef på forskningsfartyget R/V Electra som frågar gruppen som har samlats på bakre däck. Fartyget hör till den marina fältstationen Askölaboratoriet, och har legat vid hamnen i Stora Uttervik utanför Trosa under natten. Nu är motorerna igång. Efter lite diskussion enas gruppen om att åka till B1, en av många fasta mätstationer utanför skärgårdsön Askö, där forskare kan göra provtagningar i vattnet.  
– Där är det ungefär 30 meters djup och det blir bra att testa instrumenten där, säger

Agnes Karlsson och John Taylor
Agnes Karlsson och John Taylor är verksamma vid Institutionen för ekologi miljö och botanik.

Agnes Karlsson, docent vid Institutionen för ekologi miljö och botanik.
Hon och doktoranden John Taylor arbetar med ett projekt finansierat av Formas där de ska undersöka hur mängden cyanobakterier i Östersjön påverkar strömming och djur- och växtplankton.
– Vi kommer att komma hit två gånger i månaden under sommaren och fånga in plankton och fiskyngel som vi sedan analyserar. Vår frågeställning är: Vad är en optimal mängd av cyanobakterier utifrån ett fiskperspektiv? Vi hoppas kunna följa sådant som fisktillväxten, liksom eventuella skador och hälsomarkörer, säger Agnes Karlsson.

Tuckertrål på Electra
En tuckertrål ska hissas ner i vattnet från Electra under dagen.

Den här dagen i mitten på april ska de pröva om de kan använda en så kallad tuckertrål för att hämta upp plankton och yngel ur vattnet. De har hjälp av Martin Ogonowski, forskare vid SLU Aqua, som använde trålen under arbetet med sin doktorsavhandling om pungräkor i Östersjön. Han är med under dagen på Electra för att visa hur den fungerar.
John Taylor vrider på några plastburkar i botten på trålens säckar där fisk och yngel kan samlas upp.

John Taylor skruvar fast behållare på tuckertrålen
John Taylor skruvar fast behållare på tuckertrålen.

– Strömmingen har börjat leka nu i april, men det är nog lite för tidigt för att hitta fiskyngel, havet är inte riktigt igång än, säger han.
– Vi blir glada om vi hittar någon pungräka så här på dagen eftersom det är lättare att fånga dem på natten, säger Agnes Karlsson.  

Julia Muchowski i apparatrummet
Julia Muchowski är doktorand vid Institutionen för geologiska vetenskaper, här är hon på plats i Electras apparatrum för att med hjälp av ekolod se om hon kan upptäcka fisk i vattnet.

Med ombord är också Julia Muchowski, doktorand i marin geofysik vid Institutionen för geologiska vetenskaper, som forskar om de processer som påverkar turbulens och omblandning av vattenmassor i havet. Hon sitter i apparatrummet och kan med hjälp av ekolod följa vad som händer i vattnet på olika dataskärmar. På bilderna syns vattnets olika skikt och djup, havsbotten, temperaturer och rörelser. Tanken med träffen ombord är att de som är med i dag kanske kan hjälpas åt i projektet framöver. Det är något som Askölaboratoriet uppmuntrar: att forskare kan mötas här i projekt över disciplingränserna, som i det här fallet att både geologer och biologer deltar.

Havsbotten syns med ekolod
Med hjälp av ekolod syns havsbottnen och de olika skikten i vattnet.

– Jag undersöker hur vattenmassor blandas och kan se var fiskstimmen finns. Biologerna undersöker istället: Vad finns i vattnet, säger Julia Muchowski.

Tuckertrålens säckar
Carl-Magnus Wiltén och Mattias Murphy förbereder kranen för att sänka ner tuckertrålen i vattnet.

Framme vid mätstationen sänks trålen ner i vattnet, först på sju meters djup för att se vad som går att fånga in där. När den första säcken har legat i vattnet ett tag är det dags att stänga den, öppna nästa och sänka trålen ned till 15 meters djup. John Taylor skjutsar ner en så kallad springare längs vajern som trålen sitter fast i. Med hjälp av den stängs den övre säcken och nästa öppnas. Trålen kan sedan lyftas upp och spolas ren och eventuell fångst undersökas i baljor och hällas över i dunkar.
– Nu vet vi att det här redskapet fungerar som tänkt, konstaterar Agnes Karlsson.
Dags för nästa moment; att ta upp prover med hjälp av en sedimentsläde som kan glida fram på havsbotten. En sådan finns på Askö, så Electra åker dit.

Askölaboratoriet
Askölaboratoriet sett från land.

Askölaboratoriet i Trosa skärgård hör till Stockholms universitets Östersjöcentrum och 2021 är ett speciellt år, fältstationen firar nämligen 60 år. När det startade 1961 var det Sveriges första marina fältstation i Östersjön.

Eva Lindell
Eva Lindell, stationschef på Askö .

– Det var tack vare Lars Silén, professor i zoologi och en av pionjärerna, som havsforskningen kunde etableras här. Här fanns ett skärgårdshemman som universitetet fick hyra för 500 kronor om året. Han såg möjligheterna med den orörda naturen och närheten till det öppna havet, säger Eva Lindell, stationschef på Askö sedan 2008.

Gamla tvättstugan på Askö
Den gamla tvättstugan på Askö fungerar numera som övernattningsbostad för besökare..

Askös läge, med flera olika havsmiljöer tätt inpå, gör det extra intressant för havsforskning, berättar hon. Landsortsdjupet, Östersjöns djupaste plats med ett djup på 458 meter, ligger inte långt härifrån – platsen är bland annat intressant för geologer att studera – och upp mot Södertälje finns reningsverket Himmerfjärdsverket. Här har forskare kunnat studera vilken miljöpåverkan renat avloppsvatten har på havet.
Fältstationen är öppen för forskare och studenter från hela Sverige och även från andra länder, men de flesta som kommer hit är från Stockholms universitet och Södertörns högskola. Forskning, miljöövervakning och kursverksamhet för studenter är basen i verksamheten, förklarar Eva Lindell. Utöver det är fältstationen en viktig plats för konferenser och studiebesök.

Båtstädning
Personalen på Askö tar hand om alla byggnader och båtar. Eva Lindell vårstädar en av småbåtarna.

– Vi brukar ha 3 000 gästdagar per år, en tredjedel av dem handlar om forskning, och resten består av kurser, studiebesök och möten. Den största gruppen som kommer till Askö är studenter som är här på fältarbete, säger Eva Lindell.

Vik på Askö
En av vikarna på Askö, väl undersökt av generationer av studenter.

Stationen är öppen året runt, men högsäsongen är från april till oktober.  
– Det här är nog den mest undersökta viken längs hela Östersjökusten, det är många studenter som har artbestämt både djur och växter här genom åren, säger Eva Lindell och pekar på en grund vik utanför den gamla tvättstugan och ett av båthusen.

Fisknät

Sedan 1960-talet har de röda stugorna och båthusen fått sällskap av nya byggnader på platsen, kajen är tillbyggd och laboratoriehuset har byggts ut med olika labb och diskrum. Här finns också föreläsningssalar och övernattningsrum och så kallade termorum där det går att anpassa temperaturen så att det efterliknar olika havsklimat. I ett av undervisningsrummen står rader av luppar. Ett annat rum är till för att sortera tång.  
– Den här platsen har varit viktig för generationer av forskare och studenter. När studenter som aldrig har varit här förut åker hem kan jag se att de har en helt annan säkerhet. De har fått göra fältarbete och praktiska övningar, de är lösningsfokuserade. Det, i kombination med all den teoretiska kunskap som de besitter gör att de utvecklas mer, säger Eva Lindell.

Vadarstövlar
Vadarstövlar hänger på rad i ett av båthusen.

– Vill du lära dig om Östersjön så måste du ut i Östersjön. Det skapar en helt annan känsla om man får se det man studerar på riktigt, och får prova olika slags utrustning, säger Nastassja Ekelöf, kommunikatör på Östersjöcentrum, som är här några dagar i april med sina kollegor för att planera arbetet de kommande månaderna.  
I ett båthus hänger vadarstövlar på rad, sådana som behövs när man ska röra sig i strandkanten och plocka upp allt från musslor till alger.

Cyklar går att låna på Askö
Cyklar finns att låna för besökare som vill utforska Askö.

– Vi har hittills inte råkat ut för att någon har trillat i sjön från en båt, och vi har inte tappat något dyrt instrument i vattnet, peppar, peppar, säger Eva Lindell.
Men nog har hon och kollegorna Mattias Murphy, Carl-Magnus Wiltén och Eddie Eriksson som arbetar på Askö fått rycka in och rädda situationer som är på väg att gå på tok.
– Det har blivit några fridyk från båtar för att rädda sensorer och lirka loss saker som har fastnat i propellrar, säger hon.  
– Mycket av den kunskap som finns i dag om Östersjön kommer härifrån. När verksamheten byggdes upp på 1960-talet handlade mycket om att kartlägga vad som faktiskt finns i havet, det gjordes en grundläggande inventering. Sedan dess har forskningen utvecklats, från att undersöka vilka typer av arter som finns i havet till frågeställningar om sådant som hur tåliga ekosystem är mot störningar, det vill säga resiliensforskning, och till exempel hur utsläpp från sediment på havsbottnar påverkar klimatförändringarna, säger Isabell Stenson, kommunikatör på Östersjöcentrum, som också är på plats på ön i april.

Välutrustad labb på Electra.
På forskningsfartyget Electra finns olika slags utrustning för att kunna genomföra provtagningar.

Förutom forskning och undervisning pågår flera miljöövervakningsprogram på Askö, med mätserier som går tillbaka till 1971. I dessa tas till exempel vattenprover för att beskriva säsongsförändringar av näringsämnen och plankton i vattnet. Eller sedimentprover för att se om artsammansättningen av bottenlevande djur förändrats över tid.
Trots coronapandemin har laboratoriet kunnat vara igång det senaste året. Men hur det ska bli med jubileet är något som personalen funderar på just nu.
– Vi uppmärksammar jubileet hela året på olika sätt och själva festen är planerad till september. Drömmen är att bjuda in alla som har varit här genom åren, men hur många som kan komma får vi se beroende på situationen med pandemin, något slags firande ska det hur som helst bli, säger Eva Lindell.
Under året görs en tillbakablick på Askös Instagramkonto med fina arkivbilder från åren som gått på fältstationen, och flera evenemang, föredrag och kommunikationsaktiviteter planeras.  

Agnes Karlsson
Agnes Karlsson undersöker eventuell fångst ombord på forskningsfartyget Electra..

– Askö är en jätteviktig plats för undervisning, men också för forskning. Den proffsiga personalen, båtarna, möjligheten att sätta upp längre experiment, säger Agnes Karlsson som brukar vara på plats på Askö två gånger om året för att ha undervisning med biologstudenter.

Sedimentsläde
Sedimentsläden sänks ner i vattnet för provtagning.

Hon har hämtat sedimentsläden och är ute på Electra igen för att se om de kan få upp pungräkor ur havet. Vid första försöket hittas inga.
– Kan vi gå till en djupare plats, runt 40–50 meter, där det är mer lerig botten? Här finns mest alger, säger Agnes Karlsson.

Alger i sedimentsläden
Vid första försöket hamnar mest alger i sedimentsläden.

Medan besättningen studerar kartor passar John Taylor på att göra några vertikala planktontest med hjälp av vita säckar som firas ner med en kran, för att se vad som finns i vattnet.
– Det verkar finnas gott om djurplankton nu, konstaterar han efter att säcken har hissats upp igen och innehållet har hällts över i en dunk för att undersökas på Askös labb.
Ett sista försök görs med släden och nu hittas en liten, liten pungräka. När Electra är tillbaka på Askö springer Agnes in i labbet för att artbestämma den tillsammans med Martin Ogonowski. Efter några minuter är hon tillbaka på kajen och konstaterar:
– Det var en Mysis relicta.

Pungräka
En liten pungräka fiskas upp med hjälp av sedimentsläden.
 

Mer läsning och information om Askö

Askölaboratoriet: https://www.su.se/ostersjocentrum/ask%C3%B6laboratoriet
Följ #Askö60 och @askolab på Instagram
Östersjöcentrums nyhetsbrev: https://www.su.se/ostersjocentrum/kommunikation/nyhetsbrevhttps://www.su.se/ostersjocentrum/kommunikation/nyhetsbrev

Läs artikeln om jubileet 2021: ”Kalas på Askö i september”.