Stockholms universitet

Ska vi byta fröer med varann?

Köttätande växter från Frankrike och en kottepalm från Polen. Det är några av tillskotten när Bergianska trädgården beställde frön genom det internationella fröbytet häromåret. Genom samarbetet kan trädgården förnya och bevara sitt bestånd så att nya generationer av forskare, studenter och besökare kan få glädje och nytta av de växter som finns där.

 

 

I det internationella fröbytet ingår mellan 400 och 500 botaniska trädgårdar runt om i världen som byter fröer med varandra, helt gratis.  
– Det enda som kostar är arbetstiden och portot för att skicka fröerna, säger Lars Gunnar Reinhammar, botanist och trädgårdsintendent i Bergianska trädgården och ansvarig för den frökatalog som trädgården ger ut och som ligger till grund för fröbytet.

 

Frökataloger sedan 1887

Det senaste årets frökatalog från Bergianska trädgården.

Titeln till 2022 års frökatalog är på latin och ganska lång, den står skriven med versaler: DELECTUS SPORARUM SEMINUM FRUCTUUM QUEM HORTUS BOTANICUS BERGIANUS PRO MUTUA COMMUTATIONE OFFERT. Om man sammanfattar till svenska blir det: Frökatalog från Bergianska trädgården. Titeln har varit densamma ända sedan den första katalogen kom ut år 1887.

Delar av samma latinska titel står med guldbokstäver på en bokrygg med frökataloger som har bundits in i ett fint band. Lars Gunnar Reinhammar visar ett uppslag i den grönskimrande boken och förklarar:
– Så här ser den första frökatalogen ut som kom ut 1887. Sedan dess har det kommit ut en ny frökatalog nästan varje år och man kan säga att fröbytet också har pågått sedan dess, i omkring 130 år.
På 2000-talet har katalogen getts ut ungefär vartannat år. Sedan 2004 trycks inte längre katalogen utan ges ut som pdf.

Lars Gunnar Reinhammar, botanist och trädgårdsintendent i Bergianska trädgården, är ansvarig för den frökatalog som trädgården ger ut och som ligger till grund för fröbytet. Foto: Jens Wallin Carlgren

Fröerna till den senaste katalogen har plockats under sommarsäsongen 2021 och erbjuds alltså i 2022 års katalog som kom ut i februari och som distribuerades till olika trädgårdar runt om i världen. Det är en lista med 103 fröer som erbjuds i den, varje frö beskrivs med det vetenskapliga namnet och med information om varifrån fröna kommer, till exempel om de ursprungligen är från en annan botanisk trädgård eller om de är vildinsamlade.  
Läsaren uppmanas att beställa fröerna senast den sista mars och i år var maxantalet 20 fröpåsar per beställning, utbudet med fröer är begränsat.

– Vi tar med de fröer i katalogen som vi kan avvara. Först och främst plockar vi fröer från trädgården för vår egen räkning, vi behöver ha ett visst överskott hela tiden, så att vår uppsättning av växter ska finnas kvar. Jag gör listor varje år och ser över vilka fröer som behöver kompletteras, den listan blir grunden till frökatalogen. 

Det är noga att det står rätt på påsarna när fröerna samlas in. Foto: Jens Wallin Carlgren
 

Fröer från växthusets Medelhavsområde populärt

Från den senaste katalogen fick Bergianska trädgården in uppemot 60 beställningar, de flesta kom från Tyskland, Polen och Frankrike.
– Det är först till kvarn som gäller. I senaste katalogen har vi med en del fröer från olika delar av Edvard Andersons växthus, till exempel från Medelhavsområdet och Sydafrika, de var mycket populära.
 
I februari och mars varje år sitter han själv och bläddrar i hundratals frökataloger från andra botaniska trädgårdar runt om i världen och kryssar för vad han vill ha. I våras blev det ett 20-tal beställningar av fröer från andra länder.
– Jag beställde bland annat fröer av perenner till den systematiska avdelningen, samt köttätande växter från Frankrike och fröer till en kottepalm från Polen.

I svalen i frörummet förvaras mängder av frön som har samlats in genom åren. Foto: Jens Wallin Carlgren

Hela syftet med att delta i det internationella fröbytet är att hålla liv i och förnya beståndet i Bergianska trädgården, bland annat i den del som kallas den systematiska avdelningen. 
– Det är ett område i trädgården med uppemot 1 500 arter som är placerade i nio olika delområden för att visa hur blomväxtarter är släkt med varandra, säger Lars Gunnar Reinhammar. 
Till exempel står de växter som tillhör familjen kransblommiga växter, som salvior, myntor och timjan nära varandra i samma delområde. 
Den systematiska avdelningen i trädgården används också i viss mån i undervisningen vid universitetet, bland annat inom biologi och botanik.
– Ibland dör vissa växter och då försöker vi ersätta dem, antingen med samma art eller med någon annan. Och vi försöker också komplettera vårt utbud med växtfamiljer som vi saknar, eller med nya arter.

De beställda fröerna hälls upp i vita kuvert och skickas med vanliga posten. Foto: Jens Wallin Carlgren
 

Veit Wittrock tog initiativ till frökatalogen

Det var i samband med att Bergianska trädgården flyttade från Vasaparken inne i stan till den nuvarande platsen i Frescati 1885 som inriktningen breddades.
– Den första trädgården som bröderna Bergius anlade vid Vasaparken var mest inriktad på trädgårdsodling och nyttoväxter som frukt, bär och köksväxter. Under ledning av professor Bergianus Veit Wittrock så omvandlades sedan trädgården till en modern botanisk trädgård med en mer vetenskaplig inriktning där bland annat växthus, växtsystematiska och växtgeografiska områden anlades. Han tog initiativ till att vi har en frökatalog, säger Lars Gunnar Reinhammar.
 
Förutom att samla in fröer från den egna trädgården och växthusen i Bergianska, gör också personalen insamlingar av frön från vilda växter för att komplettera samlingen och till frökatalogen. Oftast är det fröer samlade i Uppland eller Södermanland, men ibland även material från till exempel Skåne, Gotland eller fjällen.

På varje kuvert antecknas information om art, id-nummer och insamlingsår. Alla länder som ingår i fröbytet måste ha skrivit på avtalet om biologisk mångfald. Foto: Jens Wallin Carlgren
 

Rätt frö på rätt plats

Alla frön plockas i små bruna papperspåsar och förvaras sedan i en kyl i det så kallade frörummet på bottenvåningen i trädgårdens institutionsbyggnad. Frön från barrträd ligger överst, frön från enhjärtbladiga växter längst ner.
– Det är viktigt att veta att det är rätt fröer som ligger i påsarna. Därför börjar vi alltid med att skriva namn och data direkt på påsen när vi är ute och plockar, så att det inte blir fel.  
 
När Lars Gunnar Reinhammar går igenom beställningarna av fröer från andra länder ingår alltid att undersöka om de botaniska trädgårdarna ingår i nätverket International Plant Exchange Network (IPEN) som skrivit på avtalet om att följa konventionen om biologisk mångfald som trädde i kraft 1993. 

– Med avtalet förbinder man sig dels att man följer konventionen, dels att frön inte ska användas för kommersiella ändamål utan för forskning, undervisning och i utställningar. Om en botanisk trädgård inte är med i nätverket så behövs ett avtal. Det finns också EU-regler som vi behöver ta hänsyn till.

De beställda fröerna hälls sedan upp i vita, avlånga kuvert, vikta på ett särskilt sätt så att inte fröna ska trilla ut på kanterna. På varje kuvert antecknas information om art, id-nummer och insamlingsår, innan de skickas med vanliga posten.
– För oss är det väldigt viktigt att det internationella fröbytet fortsätter. Genom det får vi tillgång till arter som vi annars inte skulle kunna få tag på i den kommersiella handeln. För att kunna fortsätta ha de växter vi har i trädgården är vi helt beroende av att få in fröer utifrån, säger Lars Gunnar Reinhammar.

Genom fröbytet får Bergianska trädgården tillgång till arter som de annars inte skulle kunna få tag på i den kommersiella handeln. Foto: Jens Wallin Carlgren
 

Läs mer:

Bergianska trädgården
”Bytt är bytt – botaniska trädgårdar byter frön”
Systematiska avdelningen i Bergianska trädgården

Vill du utbilda dig inom botanik och biologi?
Läs om aktuella utbildningar.