Stockholms universitet

Skoldebatten föremål för ny forskarskola

Fyra lärosäten går samman i en bred satsning för att undersöka hur historien påverkar dagens skola.

(Artikeln ursprungligen publicerad på universitetets webb 24 februari 2020)

En ny forskarskola i utbildningshistoria vill öka förståelsen för utbildningspolitiska frågor av idag. Med teman som rör skoldebatt, skolreformer och internationalisering är målet att lärarutbildare – och i förlängningen lärarstudenter – ska öka sina kunskaper att analysera hur historien direkt påverkar dagens skola.

 

Att tolka skolans historia

Joakim Landahl. Foto: Stockholms universitet
Joakim Landahl. Foto: Stockholms universitet

– Historiska kunskaper kan ge perspektiv på vår tids skola. Både korta och långa historiska perspektiv kan ge förklaringar till att skolan ser ut som den gör, beroende på olika vägval, och faktorer. Det säger Joakim Landahl, medlem i forskarskolans styrgrupp och professor i pedagogik med inriktning utbildningshistoria.

– Reformtryck, skoldebatt och skolans internationalisering är intressanta teman att förankra i en historisk verklighet.

Utbildningshistoriska moment ingår redan i kursblocket ”Utbildningsvetenskaplig kärna”, som är obligatoriskt i alla lärarutbildningar. I och med forskarskolan förstärks forskningsanknytningen i utbildningen. 

– Utbildningshistoria är ett av de centrala inslagen i lärarutbildning. Det gör det rimligt att säkerställa tillväxten av utbildningshistoriskt kunniga lärarutbildare som förmår använda historien som redskap för att orientera lärarstudenterna att förstå vilken roll vår tolkning av skolans historia kan spela i dag.

 

Ny forskningsinriktning

Ett annat mål med forskarskolan är att utveckla en ny forskningsinriktning – tillämpad utbildningshistoria.

– Kortfattat kan man säga att det handlar om att använda historisk kunskap som ett redskap för att förstå nuet. Vi är ju övertygade om att vi kan utveckla en mycket rikare förståelse för dagens skola genom historiska studier som ger perspektiv och förklaringar till utvecklingen. I någon mån är detta förstås en dimension i all historisk forskning, men i forskarskolan blir det en ledande princip, säger Joakim Landahl.

Du är aktuell med en artikel om världsutställningen i Paris år 1900. Hur kan resultaten i den tillämpas på dagens skola?

– Det var den tidens sätt att jämföra utbildningar, istället för Pisa-undersökningar. Pedagoger samlades i Paris för att i utställningsform visa upp sin tids mest framstående utbildningar. Svensken Hjalmar Berg inspirerades av teckningsundervisningen i andra länder och drev sen igenom en ny modell för svensk teckningsundervisning.

– Den tidens jämförelsesystem gjorde att estetiska dimensioner av utbildning synliggjordes och värdesattes på ett sätt som inte dagens internationella mätningar gör. Ingen kom tillbaks från Paris med krav på att antalet mattetimmar skulle höjas.

Forskarskolan ”Perspektiv på dagens skola: Forskarskolan i tillämpad utbildningshistoria” är ett samarbete mellan universiteten i Örebro (huvudsökande), Stockholm, Umeå och Uppsala. Sammanlagt nio doktorander rekryteras i satsningen, som finansieras av Vetenskapsrådet.

Läs mer på forskarskolans hemsida.

Läs mer om Joakim Landahls forskning.

Joakims artikel om världsutställningen i Paris är publicerad i History of Education.