Stockholms universitet logo, länk till startsida

Skulpturer får ny plats i Albano

Nu lämnar Stockholms universitet Studentpalatset. De studieplatser som funnits där ersätts av nya i Albano och vissa konstverk följer med till det nya universitetsområdet.

Skulptur huvud
En avbildning av den grekiska gudinnan Hera som flyttas från Studentpalatset. Foto: Camilla Hjelm
Hera på sin nya plats i Albano. Foto: Camilla Hjelm

I juni lämnar Stockholms universitet Studentpalatset på Norrtullsgatan 2. I byggnaden har det funnits läsplatser och grupprum för studenter. Studenthälsan och Stockholms studentkårers centralorganisation SSCO har även funnits där. Den främsta anledningen till att universitetet lämnar Studentpalatset är nybyggnationen i Albano.

– Nu när universitetet tar de nya byggnaderna i bruk finns möjligheten att erbjuda studieplatser på campus Albano. För universitetet är det viktigt att studenterna har tillgång till bra studieplatser på campus vilket också utgör grunden för ett levande campus, säger tillförordnade universitetsdirektören Åsa Borin.

 

1 000 nya studieplatser i Albano hösten 2021

Tillkomsten av Albano innebär ett stort antal nya studieplatser. Till hösten finns där totalt 1 000 nya studieplatser. I takt med att alla nya byggnader i Albano tas i bruk till höstterminen 2023 innebär det totalt cirka 4 000 nya studieplatser.

Men universitetet har även behov av att se över sina kostnader. De totala hyreskostnaderna förväntas öka med 25 procent de närmaste två åren och det finns behov av att minska lokalytan. Eftersom hyreskontraktet för Studentpalatset löper ut i augusti finns nu möjligheten att säga upp det. Studieplatserna och grupprummen i byggnaden har även kunnat användas av studenter vid andra lärosäten i Stockholm. Stockholms universitet har erbjudit de andra lärosätena att ta över kontraktet men de har inte varit intresserade. Studenthälsan flyttar nu till Studenthuset i Frescati och får därmed en central placering på campus.

 

Stockholms högskola startade vid Observatoriekullen

Flytten från Studentpalatset innebär att en närmare hundraårig epok i universitetets historia avslutas. 1927 invigdes den klassicistiska byggnaden i attisk stil på Norrtullsgatan 2. När Stockholms högskola bildades 1878 gavs de första decennierna föreläsningar i inhyrda lokaler på olika platser, främst i kvarteren kring Observatoriekullen. I detta område hade även bland andra Kungliga Tekniska högskolan och Kungliga Vetenskapsakademien sina lokaler.

1909 kunde högskolan ta sin första egna byggnad i bruk. Det var på Kungstensgatan 45, i hörnet mot Drottninggatan. Under 1900-talets två första decennier växte verksamheten. Högskolan hade vid denna tid tre fakulteter: den matematiska-naturvetenskapliga, den humanistiska och den stats-och rättsvetenskapliga. Antalet studenter var år 1909 totalt 514 vid de tre fakulteterna. År 1926 hade antalet ökat till 1 165. Lokalerna på Kungstensgatan 45 räckte nu inte till. Blickarna kastades därför mot en obebyggd tomt på norra sidan av Observatoriekullen, Norrtullsgatan 2.

 

Pengar samlades in till ny byggnad

1921 gjordes anhållan till Kungl. Maj:t om att få erhålla lotterimedel till att uppföra en ny byggnad, vilket gav totalt 800 000 kronor. Stockholms stad skänkte tomten och utlovade senare även anslag om 25 000 kronor per år för drift av den kommande byggnaden. Genom gåvor och anslag från olika håll samlades pengar ihop till den nya byggnaden. Erik Lallerstedt, arkitekten bakom bland annat KTH, tog fram ritningar och byggarbetena startade 1925. Det var dåligt med medel för inredning av byggnaden men såväl tidsplan som budget hölls.

 

Invigdes av kungen 1927

Studentpalatsets södra gavel
Studentpalatsets södra gavel Foto: Per Larsson

1927 var det dags för stats- och rättsvetenskapliga fakulteten samt humanistiska fakulteten att flytta in. Några år tidigare hade även högskolan kommit i full besittning av Spökslottet några hundra meter söderut och gjort ombyggnationer där. Den 20–21 maj 1927 invigdes de båda byggnaderna. Den första dagen var den egentliga invigningen där kung Gustaf V deltog och den andra dagen hölls den första promotionshögtiden i Stadshuset med efterföljande bankett och studentbal. Och båda dagarna hölls, som brukligt, åtskilliga högtidstal*. Högskolans rektor vid denna tid var Ivar Bendixson.

Men byggnaden på Norrtullsgatan 2 visade sig snart vara för liten och opraktisk. Förslag fanns om omfattande bebyggelse på Observatoriekullen. Av de storstilade planerna blev endast två byggnader verklighet, mot Odengatan. Högskolan valde i stället att bygga och hyra lokaler i närheten av Odenplan, innan det 1971 var dags för flytt till Frescati.
Tanken var att det även skulle finnas ett kårhus vid Norrtullsgatan 2 men det utgick av ekonomiska skäl. Efter att under lång tid ha inhyst Juridiska fakulteten kom byggnaden att kallas Juridicum (och senare Gamla Juridicum). Andra institutioner har även huserat här, sist Kulturgeografen som flyttade till Frescati 1997. Då blev det ”på riktigt” studenternas hus – Studentpalatset.

 

Klassiska skulpturer lånades in

För att kunna matcha den pampiga fasaden i klassicistisk stil behövdes även konstverk i motsvarande stil inne i byggnaden. Rektor Ivar Bendixson anhöll 1927 till Kungliga Konstakademin om att få låna ett antal klassiska skulpturer och skrev: ”Goda avbildningar av antikens mästare kan betyda mycket för ungdomens fostran till högre uppskattning av skönhetsvärdenas förädlande inflytande”. Anhållan beviljades och alltsedan år 1927 har det på Norrtullsgatan 2 funnits gipsavgjutningar av antika skulpturer såsom av grekiska och romerska gudar, gudinnor och kejsare. Utöver dessa inlånade verk har universitetet haft ett antal marmorskulpturer, möbler och andra konstverk i lokalerna.

 

Konstverk får ny placering

Flytt av skulptur
Skulpturen Romersk talare" i massiv sten flyttas. Foto: Camilla Hjelm

58 konstverk flyttades i början av juni från Studentpalatset. Tre av skulpturerna som är depositioner från Konstakademien flyttades till Albano. Det rör sig om av antika skulpturer av gudinnan Hera, filosofen Sokrates och en amazon. Två stora marmorskulpturer placeras i Frescati biblioteket. Ett brunnskar från 1600-talet placeras i Spökslottet.

När det kommer till övrig konst som måleri skickas en stor del av de verk som är inlånade tillbaka till Statens konstråd. Men en del av dessa konstverk behåller universitetet och magasinerar tills de hittar ny placering vid universitetet. Äldre originalmöbler magasineras också. Av de specialdesignade möblerna för Studentpalatset av Åke Axelsson har konstintendent Camilla Hjelm valt några exemplar att spara.

Camilla Hjelm tycker att flytten fungerat smidigt.
– Jag är imponerad av kunskapen som involverade kosttekniker besitter och det fina samarbete de har med vår anlitade skulpturkonservator. Det känns mycket tryggt med dem som arbetssällskap även om det gäller att flytta gamla stenskulpturer på 1,5 ton.  
 

Flytten av brunnen i sten. Foto: Camilla Hjelm

På frågan om hon månar extra om något av konstverken i Studentpalatset lyfter Camilla Hjelm marmorskulpturerna Romersk talare (från tiden några hundra år efter Kristus) och en lagerkransad Apollon samt en brunn i sten som hon ser som symbol för kunskap – kunskapens brunn. Samtliga har koppling till universitetet som kunskapsinstitution.

Läs mer: Stockholms universitets konstsamlingar.

*Ur kung Gustav V:s tal 20 maj 1927:
”Stockholm Högskola har genom denna nya byggnads färdigställande uppnått en ny milstolpe i sin utveckling, vilken utveckling på ett fruktbringande sätt varit ägnad att inom Stockholm, och därmed inom hela vårt land, föra framåt vetenskaplig forskning och vetenskaplig undervisning.

Källor:
- Invigningen av Stockholms Högskolas nya byggnad den 20 och 21 maj 1927, utgiven av P.A. Norstedt & Söner 1928.
- Stockholms Högskolas historia 1950
- Stockholms högskola under Sven Tunbergs rektorat.
- Det började vid Drottninggatan. SU-Nytt 1/2004 (sid 19)