Stockholms universitet logo, länk till startsida

Spåren av Digerdödens ursprung

I en ny, tvärvetenskaplig studie har man genom bland annat DNA-teknik lyckats spåra medeltidens stora pestsmitta till åren 1338-1339 och ett område i norra Kirgizistan, vid den dåvarande sidenvägen.

 

Medeltida bild på skelett som dansar

Illustration av pesten ur Nürnbergkrönikan, träsnitt, 1493. Bildkälla: iconspng

Fredrik Charpentier Ljungqvist, docent i historia och naturgeografi vid Stockholms universitet, som forskat om Digerdöden, har intervjuats av TT om studiens resultat.

– Tidigare har många forskare ansett att det kanske skedde hundra år tidigare, och att till exempel mongolerna haft en roll i den tidiga spridningen av smittan. Nu kan man se att det här verkar ha skett långt senare.

Fredrik Charpentier Ljungqvist, till TT.

Artikeln har publicerats i ett flertal tidningar och du kan blandannat läsa den här:

Aftonbladet

GP

 

Om Fredrik Charpentier Ljunqvist

Fredrik Charpentier Ljungqvist är docent i både historia och i naturgeografi och knuten till Historiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning, bägge vid Stockholms universitet. Han forskar både inom historia och klimathistoria och publicerat många vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar och böcker inom båda ämnena, bland annat Corona: Ett historiskt perspektiv på vår tids pandemi (2020)

Läs mer om Fredrik Charpentier Ljungqvist här