Stockholms universitet logo, länk till startsida

Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen

Statsvetenskapliga institutionen har yttrat sig över betänkandet Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (SOU 2020:73).

Institutionen har valt att inte närmare kommentera de runt 50 förslag på förändringar som utredningen presenterar, utan stannar vid att kort kommentera den grundläggande kunskapssyn som präglar texten.

 

En stark gemensam kunskapssyn

Inom skogssektorn har det under lång tid funnits en stark gemensam kunskapssyn. Tilltron till expertis och (natur)vetenskapliga metoder har varit hög. Den starka synen på vetenskap som en legitim grund för införandet av nya regler och som grund för kompromissande och källa till konsensus har präglat området. Detta har också gjort att dialoger och samarbeten i hög grad har kretsat kring olika verksamhetsnära aspekter, där frågor om vem som berörs av olika åtgärder och om olika åtgärders materiella effekter på produktion, miljö och hälsa stått i centrum. Det har funnits en föreställning om att framtagandet av riktlinjer, mål och planer i huvudsak är en tekniskt-administrativ övning. När program och måldokument har tagits fram i samarbeten har man heller inte talat om ”politikutformning” eller ”policyskapande”, utan i stället om ”konkretisering” och ”uttolkning” av statsmakternas skogspolitik.

 

Det rör sig om politik

I vissa fall går det att via kunskapsinsamling och vetenskapliga beräkningar nå fram till lösningar som många aktörer kan enas om. Men i många fall kretsar inte problemen kring sådana substantiella frågor utan har i stället sin grund i olika värderingar. Tydliga exempel är avvägningar mellan skogsbruk och rennäring och mellan skogsproduktion och skyddandet av nyckelbiotoper. Även om olika parter även i dessa frågor kan enas om vissa aspekter, har de historiskt gjort, och kommer med största sannolikhet fortsätta att göra, vitt skilda bedömningar av problemens beskaffenhet, rådande tillstånd och önskvärda framtida tillstånd. Samarbeten och dialoger kan, och bör, här inte ses som en teknisk-administrativ verksamhet, i stället rör det sig om politik. Och verksamheten bör då också betraktas, och hanteras, som politik.

 

Läs yttrandet i sin helhet:

Yttrande över Skogsuntredningens betänkande (322 Kb)