Stockholms universitet

Stöd från Vetenskapsrådet till fem projekt

Vetenskapsrådet har beviljat stöd till fem projekt vid Stockholms universitet inom den nya satsningen på befintlig forskningsinfrastruktur. Sammanlagt får universitetet 80,2 miljoner kronor.

Fem projekt vid Stockholms universitet får medel i första omgången av Vetenskapsrådets satsning på befintlig forskningsinfrastruktur som bedöms både vara av nationellt intresse och ge förutsättning för forskning av god kvalitet. De fem projekten delar på 80,2 miljoner kronor. Ytterligare tre projekt där Stockholms universitet är partner får medel; i två av dessa projekt har KTH huvudansvaret, i ett Umeå universitet.

De fem projekten är:

 

Östersjöobservatoriet: Ekosystem- och klimatforskning i kustnära områden (Östersjöcentrum)

”Baltic Sea Observatory for Coastal Ecosystems and Climate Change” (CoastClim) samlar expertisen och den senaste teknologin inom marin ekologi, biogeokemi, geofysik och atmosfärsfysik. Huvudmålet är att studera flöden av växthusgaser och aerosoler i ekosystemet och mer specifikt att kvantifiera betydelsen av olika habitat i kustzonen och deras status, friska eller nedsatta, för dessa flöden. Medlen från Vetenskapsrådet används för att bygga upp ett atmosfäriskt forskningslaboratorium på Askö utrustat med en ny masspektrometer för att analysera den kemiska sammansättningen hos aerosoler, en ”Potential Aerosol Mass chamber” för att undersöka potentialen för aerosolbildning samt med en partikelräknare för att kvantifiera storleksfördelningen hos aerosolen och dess potential som molnkondensationskärnor.

 

Uppgradering av stabila isotoplaboratoriet (SIL) för att analysera kombinationer av ”tunga” isotoper som ett nytt verktyg inom geovetenskap i Sverige (Institutionen för geologiska vetenskaper)

Alla ämnen har isotoper (atomer med olika atommassa trots de är av samma grundämne) som kan användas för att studera olika aspekter av vår miljö, exempelvis ursprung. Genom anslaget från Vetenskapsrådet kan det stabila isotoplaboratoriet för geologiska vetenskaper lägga till en ny lovande teknik som gör det möjligt att mäta ”ihopklumpade tunga isotoper”. Sådana isotoper finns i flera föreningar; för karbonater har de visat sig innehålla information om bildningstemperatur. Möjligheten att göra dessa analyser blir unik för Sverige, och gör att Stockholms universitet och Sverige kan fortsätta att vara ledande när det gäller analyser av isotoper inom bland annat rekonstruktion av klimatet under geologisk tid. Analysmöjligheterna kan även öppna upp nya forskningsområden inom ekologi, miljö och arkeologi.

 

SciLifeLab Spatial Omics (Institutionen för biokemi och biofysik, SciLifeLab)

Tack vare den snabba utvecklingen inom ett nytt område inom biologisk och medicinsk forskning är det nu möjligt att göra djupa och breda analyser av den molekylära sammansättningen av vävnadsprover från olika organ med cellulär upplösning. Analysområdet kallas ”Spatial omics” och gör det möjligt att ta fram den exakta sammansättningen i vävnaden och vad som skiljer sig åt mellan celler i normal respektive sjuk vävnad. Genom bidraget från Vetenskapsrådet kan ”Spatial omics”-faciliteterna vid SciLifeLab utrustas med den senaste teknologin och instrumenteringen så att forskare från hela landet enkelt kan få tillgång till analys i den absoluta framkanten av området.

 

En optimerad nationell infrastruktur för automatiserade mätningar och avbildningar av geologiska sedimentkärnor och prover (Institutionen för geologiska vetenskaper)

Medlen från Vetenskapsrådet gör att Institutionen för geologiska vetenskaper kan utöka sina nationella anläggningar för automatiserade analyser av geologiska prover avsevärt genom att lägga till ultrahögupplösta skanningssystem för såväl infraröd tomografi som röntgentomografi för automatiserad mineralidentifiering och intern avbildning av sediment, jord och berg. Befintliga system för att mäta de fysiska och kemiska egenskaperna hos stenar och sediment uppdateras också. De förbättrade faciliteterna ska bli ett nytt och avgörande stöd för svensk forskning inom geovetenskap, inklusive miljö- och paleoklimatvetenskap, mineralkartläggning och geologiska riskbedömningar.

 

Avancerat mångsidigt svepelektronmikroskop för materialforskning (Institutionen för material- och miljökemi)

Electron Microscopy Center (EMC) (på engelska) får medel för att bland annat uppgradera svepelektronmikroskopet och anläggningar för provpreparering. Uppgraderingen kommer att göra det möjligt att studera kemisk bindning och oxidationstillstånd på nanonivå. Det blir också möjligt att studera känsliga mjuka material och rekonstruera materialets struktur, mikrostruktur och kemi i 3D. Allt för att kunna undersöka material för energiomvandling, energilagring och hållbara biorelaterade material. Den nya utrustningen är ett viktigt bidrag till det regionala elektronmikroskopinätverket CEM4MAT (på engelska) och den nationella infrastrukturen.