Större framtidstro bland unga med utländsk bakgrund
Höga ambitioner, stark framtidstro, god hälsa och en allt bättre ekonomi. Integrationen bland unga med utländsk bakgrund ser ljus ut inom flera områden, men inom andra är det längre kvar att gå. Det visar en stor kartläggning av integrationen bland unga i Sverige.
– Den stora drivkraften, den höga ambitionsnivån och framtidsoptimismen återspeglas i så många svar från unga med utländsk bakgrund. Hela 90 procent av dem tror att de kommer att få det bra i framtiden.
Det konstaterar Carina Mood, professor i sociologi vid Stockholms universitet och forskningsledare vid Institutet för framtidsstudier. Tillsammans med kollegorna Jan Jonsson och Georg Treuter har hon just slutfört ett stort projekt som följt över 5 000 unga från tonårsperioden till det tidiga vuxenlivet för att ta reda på hur långt integrationen har kommit.
Integration inom olika områden
Den viktigaste slutsatsen, säger Carina Mood, är att integrationen är flerdimensionell.
– Den går i olika riktningar och ser olika ut på olika områden. Inom områden som ekonomi och utbildning går det generellt bra för unga med utländsk bakgrund. Trots lägre betyg i grundskolan lyckas de till exempel i lika stor utsträckning få universitetsexamen.
Samtidigt finns också en överrepresentation i risken att inte klara gymnasiet.
– En oroväckande hög andel med utländsk bakgrund uppnår inte en gymnasieutbildning, de går ofta klart utbildningen, men får inte godkänt. De söker sig heller inte till yrkesutbildningar i lika stor utsträckning. Och de som gör det har också något svårare att sedan etablera sig på arbetsmarknaden, kanske på grund av diskriminering eller svagare nätverk.
Bättre ekonomi än föräldragenerationen
När det gäller hälsa skattar unga med utländsk bakgrund sin hälsa något högre än unga med svensk bakgrund. Och vid 14 års ålder är unga med utländsk bakgrund aningen mer nöjda med sitt liv, generellt sett. Och trots att unga med utländsk bakgrund växer upp i familjer med lägre inkomst syns en tydlig rörlighet mellan generationerna.
– I tidiga tonår har de ungefär samma ekonomiska möjligheter att till exempel delta i aktiviteter med vänner. Sen blir ekonomin sämre i sena tonåren och tidiga vuxenåren, men vid 30 års ålder när de flesta jobbar är inkomstskillnaderna inte så stora mellan de med utländsk och svensk bakgrund. Och väsentligt mindre än i föräldragenerationen. Medan föräldrar med utländsk bakgrund är starkt koncentrerade i botten på inkomstfördelningen, så har barnen faktiskt lika hög sannolikhet som andra unga att nå de högsta inkomstgrupperna.
Stor skillnad i synen på religion
Integrationen ligger dock längre bort när det gäller sociala och kulturella aspekter. Och som mest skiljer sig unga med svensk respektive utländsk bakgrund åt i frågor om religion och värderingar.
– Över 70 procent av unga med utländsk bakgrund tycker att religionen är ganska eller mycket viktig för dem, medan motsvarande siffra hos unga med svensk bakgrund är 14 procent.
Kopplat till religion är frågor om familj och sexualitet, där synen på abort och homosexualitet skiljer sig åt.
– Där sticker svenska flickor ut som extremt positiva och liberala medan klyftan är stor till pojkar med utländsk bakgrund. Men även i andra europeiska länder ser vi stora skillnader i dessa frågor. I Tyskland, till exempel, har unga med utländsk bakgrund en ännu mer negativ syn. Och unga med tysk bakgrund i Tyskland har ungefär samma genomsnittliga attityder som unga med utländsk bakgrund i Sverige.
Ni har gjort en webbsida där man kan se hur integrationen bland unga ser ut inom olika områden. Hur kan den användas?
– Integration är mångdimensionellt, och vi vill göra det lätt att hitta fakta om olika viktiga utfall, därför samlar vi dem på ett ställe. Tanken är att sidan ska byggas ut efter hand. Vi hoppas att den ska användas som en faktabas av journalister, myndigheter och andra intresserade, så att diskussioner och förslag som rör integration av unga så långt som möjligt kan baseras på en korrekt verklighetsbeskrivning.
Forskarna om integrationen bland unga i Sverige
Definition av integration: En rörelse mot mindre skillnad mellan unga med svensk och utländsk bakgrund. Det är en beskrivande och inte en normativ definition – forskarna tar inte ställning till vilka skillnader som är mer eller mindre önskvärda.
Integration har flera dimensioner. Därför blir det för svepande att tala om ”lyckad”, ”misslyckad” eller ”långsam” integration. Det är viktigt att åtgärder som ska främja integration baseras på korrekta fakta om det område man vill förändra. Forskarna beskriver strukturell, kulturell, social och politisk integration, och studerar också så kallad adaption, som hälsa och framtidstro.
Det råder en selektiv integration: Integrationen är olika för olika dimensioner. Den är relativt stark för strukturell integration (utbildning, ekonomi, sysselsättning). Men svag när det gäller social integration (nätverk, val av partner, fritidsaktiviteter, diskriminering) och likaså svag när det gäller kulturell integration (religion, attityder till familj, sexualitet och jämställdhet).
Samhället är separerat: Unga med olika bakgrund lever väldigt olika liv. De bor i olika områden, går i olika skolor, har olika socioekonomiska förutsättningar, tycker att olika saker är viktiga i livet och de umgås ganska lite med varandra.
Studien startade år 2010 vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet och bedrivs sedan 2015 i samarbete med Institutet för framtidsstudier (IF).
Ladda ner studien, som är i bokform, gratis: ”Integration bland unga. En mångkulturell generation växer upp”
Läs en sammanfattning av boken
Kolla de områden du själv är intresserad av, på webbsidan med fakta och tabeller utifrån studiens resultat.
Senast uppdaterad: 2 december 2022
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen