Stockholms universitet

Stockholms stadshus lär konstvetare om arkitekturhistoria

Konststudenter på Stockholms universitet besöker ikoniska byggnader för att komma nära konsten och arkitekturen. Stockholms stadshus är en av dessa platser, en byggnad som nu fyller 100 år. Konsthistoriker Anna Bortolozzi berättar om stadshusets tillkomst och inspiration.

Stockholms stadshus sett från sidan
Foto: Valery Voennyy/Mostphotos

– Både Stockholms stadshus och Stockholms stadsbibliotek är objekt som hjälper oss konstvetare att närma oss stadens historia. De får oss också att förstå andra byggnader – vi använder objekt nära oss i rum och tid för att förstå exempelvis den medeltida arkitekturen. 

Anna Bortolozzi är konsthistoriker på Stockholms universitet och undervisar i arkitekturhistoria. Tillsammans med kollegan Magdalena Holdar har hon utvecklat seminarier på plats i olika konstmiljöer i Stockholm: museer, historiska byggnader, samt platser i det offentliga rummet.

 

Konstnärer gestaltade arkitekturen

Vad gör Stadshuset intressant som byggnad?

– Stadshuset var ett enormt projekt med en budget som inte går att jämföra med andra offentliga byggnaden i stan. Med den ambitionen kunde arkitekten Ragnar Östberg inte bara utveckla en stor och komplex byggnad med olika funktioner och rum utan också utsmycka stadshuset i samarbete med dekoratörer och konstnärer. 

Anna Bortolozzi berättar att 1910- och 1920-talets arkitekter inte bara var arbetsledare som designade själva byggnaden, utan också ansvarade för vad som kan kallas ett ”dekorationsprogram”.

– Med hjälp av konst gestaltades arkitekturen, något som man kan se i flera stora byggprojekt i Stockholm såsom Konserthuset av Ivar Tengbom och Stadsbiblioteket av Gunnar Asplund. Att arbeta utifrån ett koncept ser vi inte alls på samma sätt idag. 

 

Med inspiration från Venedig

– Stadshuset är uppenbart influerat av Dogepalatset i Venedig, eller på italienska, Palazzo Ducale. Det handlar dels om läget, hur byggnaden är belägen vid vattnet. Men också om man ser till arkaden med de tjocka gotiska kolonnerna som öppnar upp huset mot vatten. 

– Formen av en massiv kub i tegelstenar och det stora tornet i hörnet skapar en synlig siluett och en visuell koppling till venetiansk arkitektur. Östberg laddade sedan byggnaden med svenska symboler, så som Tre kronor och Sankt Göran och draken.

Stockholms stadshus
Foto: Kennert Kullman/Mostphotos

Anna Bortolozzi lyfter hur materialvalen laddar byggnaden med associationer till medeltiden. Kombinationen av rödbruna tegelväggar och vitgråa arkitektoniska element i sten var vanligt både i Italien och Sverige.

– Östberg reste till Italien, precis som många andra arkitekter vid den tiden. I slutet på 1800-talet fanns ett stort intresse för medeltiden, och från Arts and Crafts-rörelsen kom principen att materialen ska vara äkta; sten ska vara sten och tegel ska vara tegel. I stadshuset ser vi exempelvis inga falska stuckaturer.
 

Detalj från guldmosaiken i Stockholms stadshus
Glasmosaik med guldblad, Stadshuset. Foto: Per Larsson
 

Gyllene salen särskilt dyrbar

Dekorationen av Gyllene salen blev speciellt dyrbar, förmodligen den dyrbaraste i Sverige sedan dess, menar Anna Bortolozzi.

– Glasmosaiken med guldblad köptes från en firma i Berlin som också ansvarade för mosaikläggningen efter konstnären Einar Forseths instruktioner. 

Einar Forseth hade studerat romerska och medeltida mosaiker i Italien, och dess färgstarka och expressiva former fick inflytande i Forseths gestaltning av Mälardrottningen sittandes på sin tronkudde på Gyllene salens norra kortvägg.

– Dekorationen av Gyllene salen förstärker associationen med den italienska medeltida traditionen, där salen blev klädd som en venetiansk bysantinsk kyrka. 

Anna Bortolozzi/SU
Anna Bortolozzi. Foto: Sören Andersson/SU
 

Stadshuset som socialt rum

Utformningen av den öppna innergården med pelargångar går även att hitta i Dogepalatset i Venedig. Italienska piazzor, alltså torg, har varit en viktig förebild för staden som socialt rum.

– Arkitekter har alltid intresserat sig för hur man skapar stadsrummet. Torget som koncept och gestaltning var särskilt intressant för svenska arkitekter vid den här tiden.

I stadshuset är det nu bara innergården som går att nå för allmänheten. Att nå andra rum kräver guidade visningar.

– Idag är det inte helt enkelt att ta sig in i Stadshusets inre rum, det har vi märkt på våra kurser. Det skulle vara fantastiskt om de stora rummen alltid stod öppna, säger Anna Bortolozzi.
 

Fakta
I juni 2023 är det 100 år sedan Stockholms stadshus invigdes. Arkitekt är Ragnar Östberg.

Redan 1927 höll Stockholms högskola sin första promotion i stadshuset – och när Stockholms universitet invigdes 1960 tände kungen den akademiska elden i stadshuset. Läs mer om Stockholms universitets akademiska högtider

Blir du sugen att studera vid Stockholms universitet? Läs om våra kurser i konstvetenskap och många andra ämnen på vår hemsida