Stockholms universitet logo, länk till startsida

Stockholms universitet ska bli koldioxidneutralt till 2040

17 december beslutade rektor Astrid Söderbergh Widding om en klimatfärdplan för Stockholms universitet med målet att uppnå nollutsläpp av koldioxid till år 2040.

Klimatfärdplan omslag

Klimatfärdplanen har tagits fram under ledning av professor Magnus Breitholtz, ordförande i universitetets miljöråd, och är ett resultat av att Stockholms universitet som första svenska lärosäte 2019 undertecknade FN:s avtal om globala hållbarhetsmål för högre utbildning. Det finns flera utmaningar i klimatarbetet, inte minst att hitta en fungerande modell för att mäta universitetets utsläpp.

– Vi känner ju till vilken typ av koldioxidutsläpp som sker från tjänsteresor och energianvändning, men vi har sämre koll på utsläpp som sker genom exempelvis konsumtionsvaror, arbetsdatorer och annat kontorsmaterial. En effektiv klimatstrategi kräver också en god förståelse för alla våra utsläpp, säger Magnus Breitholtz.


Som en del i arbetet undersöker även arbetsgruppen också möjligheter att arbeta med så kallade negativa utsläpp, att man i egen regi eller via leverantörer aktivt minskar mängden koldioxid i atmosfären.


– Även om vi framförallt måste jobba med att minska och begränsa våra utsläpp från verksamheten, så är det väldigt positivt att vi i samverkan med andra aktörer i samhället tidigt är med och drar nytta av ny teknik som bidrar till negativa utsläpp. När vi reviderar klimatfärdplanen framöver kommer säkert negativa utsläpp att få ett ännu större fokus, säger Magnus Breitholtz.


Planen gör inte anspråk på att lista alla åtgärder som ska genomföras närmaste 20 åren, utan har primärt ett femårigt perspektiv och åtgärderna som ligger i planen är förslag. I takt med den tekniska utvecklingen och beteendeförändringar kommer sedan åtgärderna kontinuerligt uppdateras och revideras.


– Min förhoppning är att klimatfärdplanen ska skapa en kompass och ge ett tydligt stöd för arbetet som är beroende av det stora engagemanget från hela universitetet. Jag önskar också att alla chefer, medarbetare och studenter tillsammans ska bidra till att Stockholms universitet framgent intar en ledande roll i den nödvändiga utvecklingen för det framtida klimatarbetet, i riktning mot ett mer hållbart och resurseffektivt samhälle, säger Astrid Söderbergh Widding, rektor för Stockholms universitet.


Arbetet med klimatfärdplanen bedrivs genom samarbete mellan Miljörådet, som bland annat ansvarar för miljöledningssystemet, och forskare inom klimat- och miljöområdet vid universitetet. Magnus Breitholtz, prefekt vid Institutionen för miljövetenskap och ordförande för Miljörådet, är den person som har huvudansvar för uppdraget.

Klimatfärdplanen kan man läsa här. 

Etiketter