Stockholms universitet

Stor lokal effekt men liten global klimatpåverkan av Nord Stream

Läckaget av metangas från Nord Stream-ledningarna ger en stor lokal effekt på havskemin, men den globala klimatpåverkan blir sannolikt liten. Detta enligt geokemisten Volker Brüchert vid Stockholms universitet.

Flygbild på metanläckaget från Nord Stream.
Flygbild på metanläckaget från Nord Stream. Foto: Danska försvaret/SVT

De misstänkta sprängningarna av gasledningarna Nord Stream 1 och 2 utanför Bornholm innebär att stora mängder metangas strömmar ut i havet. Hur stora mängder av metanet som går vidare upp i atmosfären och därmed påverkar klimatet är ännu inte fastställt.

– Den enda tillgängliga uppskattningen av årliga utsläpp av metan från Östersjön är cirka 20 000 ton per år. Denna siffra kan dock vara en underskattning eftersom den ignorerar de höga utsläppen på grunt vatten under sommaren och även bortser från kustnära områden, men storleksordningen kan tjäna som en användbar riktlinje.

Det säger Volker Brüchert som är docent i geokemi vid Institutionen för geologiska vetenskaper, Stockholms universitet. Han är även forskningsledare för forskningstemat Vatten, biogeokemiska kretslopp och klimat vid Bolincentret för klimatforskning där han forskar kring det biogeokemiska kretsloppet av näringsämnen, metan, lustgas (dikväveoxid) och koldioxid i Östersjön och Ishavet.

 

Cirka 100 000 ton metan i vardera ledningen

Den rapporterade gasvolymen i rörledningarna Nord Stream 1 och Nord Stream 2 varierar kraftigt och har rapporterats mellan 177 och 778 miljoner kubikmeter.
 

Volker Brüchert
Volker Brüchert

– Om man antar ett tryck på en bar och en renhet på 98 procent av naturgasen, motsvarar det 121 000 till 544 000 ton metan i rörledningarna, förutsatt att ingen ny tillförsel av gas sker genom rörledningarna. Det har också rapporterats att rörledningarna upplevde ett plötsligt tryckfall från 105 bar till 7 bar. Om man antar att trycket i rörledningarna var cirka 105 bar före händelsen, skulle det ge en mängd på cirka 100 000 ton metan i varje rörledning, säger Volker Brüchert.

 

Plötsligt utsläpp ger stora bubblor

Läckageplatserna är på djup mellan 70 och 88 meter. Utsläppet från rörledningarna sker som fri gas. Metan är mycket olösligt i havsvatten och endast cirka 3–4 procent kan lösas upp i havsvatten, och upplösningshastigheten är relativt långsam.

– På 90 meters djup kan cirka 380 gram metan lösas i en kubikmeter vatten. När det hydrostatiska trycket minskar, som i ytvatten, kan endast cirka 32 gram lösas upp. För en plötslig emission som i denna incident kommer mycket stora bubblor att bildas som stiger mycket snabbt med en hastighet på cirka 20-30 cm per sekund till ytan, vilket ger lite tid för metan att lösas upp. Men när trycket minskar i rörledningen kommer den bubblans storlek att minska, bubblorna kommer att stiga långsammare och mer metan kan lösas upp, säger Volker Brüchert.

Upplöst metan kan oxideras till koldioxid i vatten, en process som katalyseras av mikrober, oavsett om detta sker med syre eller andra oxidanter. Eftersom koncentrationerna av koldioxid i det påverkade vattnet skulle öka skulle pH-värdet sjunka, åtminstone tillfälligt i det drabbade området.

 

Liten global klimatpåverkan

I dagsläget gör Volker Brüchert bedömningen att mycket av det initialt läckande metanet kommer att hamna i atmosfären. Medellivslängden för metan i atmosfären är cirka 9-12 år och beror på koncentrationerna av hydroxylradikaler i atmosfären, som är beroende av UV-strålning. Oxidationsreaktionerna är långsammare under höst- och vintermånaderna, vilket normalt leder till en liten ökning av metankoncentrationerna under höst, vinter och tidig vår.

– Sammantaget ger därför utsläppen från Nord Stream en mätbar påverkan på den regionala metanbudgeten och en lokal effekt på havskemin, men den globala klimatpåverkan är liten. De årliga globala utsläppen av metan beräknas till cirka 550 miljoner ton per år, så även i det värsta scenariot skulle denna incident bidra med 0,1 procent till det årliga utsläppet, säger Volker Brüchert.

Läs mer om Volker Brücherts forskning.

 

Se även:

Gasläckorna från Nord Stream kan förgifta torsken. Artikel i Forskning & Framsteg med bland annat Elias Broman vid Stockholms universitet som forskar om metanoxiderande bakterier.

Gasläckorna – så ser seismologen att de orsakats av explosioner Vetenskapsradion Nyheter med bland annat Christian Stranne, maringeolog vid Stockholms universitet

Inslag i radio och tv med juridikprofessorer vid Stockholms universitet om Nord Stream