Student banade väg för teckenspråksforskningen
Studenten Brita Bergman, som skrivit en uppsats om teckenspråk, fick uppdraget att göra den första vetenskapliga beskrivningen av svenskt teckenspråk. Arbetet påbörjades den 1 april 1972. Datumet har sedan dess blivit förknippat med teckenspråksforskningens start i Sverige.
– Brita Bergman, som var student vid Stockholms universitet, började analysera tecknens uppbyggnad. Senare fick hon medel för att göra en lingvistisk analys av dövas teckenspråk, säger Ingela Holmström, ställföreträdande prefekt och docent vid Institutionen för lingvistik.
Så småningom blev Brita Bergman, som själv är hörande, en av världens första professorer i teckenspråk, och ses som en nestor inom svensk teckenspråksforskning. I dag är det fyra forskare, två doktorander, flera adjunkter och forskningsassistenter vid universitetet – det enda i landet – som arbetar med forskning inom teckenspråk, alla döva.
– På senare tid har forskningen inom andraspråk vuxit sig stark, mycket för att vi utbildar hörande i svenskt teckenspråk, bland annat på kandidatprogrammet för teckenspråk och tolkning.
Nytt fokus på nyanlända dövas situation
Ingela Holmström, som själv är specialiserad inom två- och flerspråkighet, leder ett projekt om vuxna nyanlända som är döva och som lär sig svenska och svenskt teckenspråk som ett andraspråk. Hittills saknas det vetenskapliga studier kring just döva nyanlända, både i Sverige och internationellt.
– Nyanlända dövas språksituation är ytterst komplex och mycket olik den som andra, hörande, människor erfar eftersom det är mycket svårare för en person som helt eller delvis saknar hörsel att tillägna sig det språk som talas i omgivningen.
Konsekvensen för döva migranter som saknar språk blir att utredningar om uppehållstillstånd kompliceras.
– Eftersom många av de nyanlända inte har ett fungerande språk går det inte att använda sig av talspråkstolk eller tolkar i svenskt teckenspråk, vilket försvårar möjligheten att göra kartläggningar om deras bakgrund. De behöver först lära sig svenskt teckenspråk.
Med det nya projektet hoppas forskarna öka förståelsen för vad det innebär att lära sig nya språk som vuxen när man är döv och migrant. Och vilka svårigheter som finns för dem att lära sig svenska så att de kan klara sig i samhället.
– Vi hoppas också att det ska leda till bättre bemötande av döva migranter hos myndigheter, så att de bättre förstår den språkliga situationen.
Engagemang för dövblindas teckenspråk
Forskningen om dövblindas teckenspråk, så kallat taktilt teckenspråk, är också framträdande vid universitetet. Dövblinda pratar med varandra fyrhändigt, genom att lyssnaren håller händerna på samtalspartnerns händer, som rör sig under lyssnarhänderna.
– I forskningen om taktilt teckenspråk har man bland annat tittat på turtagning i samtal, som sker genom byte av handroller, och feedback under samtal, som bland annat sker med lätta trycksignaler i talarhanden. Forskningen tittar också på hur spatialitet, alltså själva teckenrummet, används i kommunikationen mellan dövblinda.
Svenskt teckenspråkslexikon en guldgruva
Precis som talade språk har även det svenska teckenspråket ett lexikon. Vid universitetet finns den största forskningsbaserade lexikala databasen över svenskt teckenspråk med närmare 20 000 tecken i digitalt format.
– Antalet tecken utökas hela tiden. Tillsammans med korpusdatabaserna, som har 100 000 olika tecken, är resurserna unika i sitt slag, och används av både forskare, lärare och allmänhet, säger Ingela Holmström.
I dag får nästan alla barn som föds döva i Sverige hörselimplantat, så kallat cochleaimplantat, som stimulerar hörselnerven så att ljud kan uppfattas. Samtidigt visar tidigare undersökningar att både det danska och det finlandssvenska teckenspråket används av så pass få personer att de anses allvarligt hotade.
Hur ser situationen ut för svenskt teckenspråk?
– Det finns en oro för att barn i dag inte får möjlighet att lära sig svenskt teckenspråk och vistas i teckenspråkiga miljöer. Men samtidigt är det väldigt många som lär sig språket som unga eller vuxna. Så jag skulle säga att det är ett rikt och levande språk, men vi måste värna om det och ge det möjlighet att växa och användas i samhället.
Teckenspråksforskningen 50 år – Jubileumsdag den 13 maj
Teckenspråkets dag firas den 14 maj i Juristernas hus
Kurser i teckenspråk hösten 2022
Fakta
- Omkring 10 000 invånare i Sverige är döva sedan barndomen, och omkring 30 000 personer använder det svenska teckenspråket. Runt 2 000 personer är dövblinda.
- Det finns omkring 140 olika teckenspråk i hela världen.
- Teckenspråk utnyttjar händer, ansikte och övre delen av kroppen för att skapa meddelanden. Trots att rösten inte används har även munrörelser en stor betydelse. Grammatiska signaler förmedlas via rörelser i ansiktet, kroppshållning och blickriktning.
- Det svenska teckenspråket är inte släkt med den talade svenskan utan är ett självständigt språk med egen grammatik, uppbyggnad och ordföljd.
- Teckenspråk finns också i en taktil form där handrörelserna avläses med känseln. Det taktila teckenspråket används av personer med dövblindhet.
- I svenskt teckenspråkslexikon finns omkring 20 000 tecken.
Aktuell teckenspråksforskning, i urval
Clarin – resursfamilj för teckenspråk: samla och tillgängliggöra europeiska teckenspråksresurser genom forskningsinfrastrukturen CLARIN. (Mesch mfl 2022)
Insamling av språkdata för de nordiska teckenspråken: forskning om likheter och skillnader mellan svenskt, finskt, finlandssvenskt och norskt teckenspråk. (Mesch mfl 2021)
Döva nyanländas flerspråkiga situation i Sverige: undersöker den språkliga situationen för vuxna nyanlända som är döva. (Holmström och Schönström 2020)
Döva och hörselskadade skolbarns tvåspråkighet: I jämförelse med hörande svenska skolelever i motsvarande ålder presterade de döva och hörselskadade eleverna sämre resultat på testet i svenska, men inga skillnader återfanns mellan döva och hörselskadade elever i de olika skolformerna.
(Schönström, Holmström och Gärdenfors, 2021)
Undervisning i svenskt teckenspråk som andraspråk: Studenter som undervisas på ett språk de redan behärskar (talad svenska), och som de får mer förklaringar på inledningsvis, uppnår högre betyg i teoretiska kurser. (Holmström, 2018)
Senast uppdaterad: 9 maj 2022
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen