Studie avslöjar isolering och sjukdomar i medeltida Spanien

Flygfoto över det utgrävda området i den tidigmedeltida bosättningen Las Gobas i spanska Condado de Treviño.
Foto: GPAC (Grupo de investigación en Patrimonio Construido) Basque Country University

Forskare från Sverige och Spanien har gjort en omfattande genetisk studie av arkeologiska fynd av ett samhälle som levde på gränsen mellan de kristna rikena i dagens norra Spanien och den muslimska södra delen av halvön under tidig medeltid. Denna epok kännetecknades, särskilt på den iberiska halvön, av religiös konkurrens, maktkamper och stor mänsklig rörlighet – faktorer som formade grunden till det moderna Europa.

Del av gravarna i Las Gobas i Condado de Treviño, Spanien. Foto: GPAC

Studien, som publicerades i tidskriften Science Advances, fokuserar på Las Gobas, en lantlig plats i Burgos-provinsen i norra Spanien, nära byn Laño. Samhället existerade från mitten av 500-talet till 1000-talet och är känt för sin kyrka och de rum som är inhuggna i grottor. På platsen finns också bevis för våld, troligen från svärdshugg, som hittats på några av de begravda individerna. 41 gravar grävdes ut och genetisk analys utfördes på 39 av dessa.

Isolerat samhälle på norra Iberiska halvön

Den tvärvetenskapliga forskningen, ledd av Ricardo Rodríguez Varela vid Centrum för paleogenetik (CPG)* i Stockholm, integrerade genetiska, arkeologiska och historiska data. Resultaten visar på en hög grad av ingiften inom den grupp som bodde i detta samhälle (så kallad endogami). Detta kan vara en förklaring till att Las Lobas förblev relativt isolerat trots århundraden av turbulent regional historia.

Ricardo Rodríguez Varela

– Våra resultat tyder på att det här samhället förblev relativt isolerat i minst fem århundraden, säger Rodríguez Varela. Även om Las Gobas ligger strax norr om regioner under islamiskt styre fann vi relativt låga nivåer av genetiskt material med härkomst från Nordafrika och Mellanöstern jämfört med andra medeltida individer från Iberiska halvön. Vi observerade heller inte en signifikant ökning av dessa förfäder efter den islamiska erövringen av Iberiska halvön, säger Ricardo Rodríguez Varela.

Understuderade sjukdomsframkallande organismer

Zoé Pochon

Zoé Pochon, som också är vid CPG, lyfter fram upptäckten av flera understuderade sjukdomsframkallande organismer (patogener) i mänskliga kvarlevor från Las Gobas.
–  Det gäller till exempel Erysipelothrix rhusiopathiae, en bakterie som orsakar hudsjukdom genom kontaminering av öppna sår. Den infekterar ofta människor via husdjur, vilket tyder på att djurhållning var viktigt för detta samhälle.
 
Forskarna har även identifierar variolaviruset, som orsakar smittkoppor, hos en individ från en av de senare begravningarna. Denna specifika stam liknar de som finns i Skandinavien, Tyskland och Ryssland, vilket understryker hur smittkoppor varit spridda över Europa under medeltiden.

Våld och smittkoppor

Kranier med spår av våld. Foto: Lourdes Herrasti

Professor Anders Götherström, en av studiens författare och även han verksam vid CPG, säger att det är häpnadsväckande hur mycket information studien kunde samla in om denna grupp av människor genom arkeogenetiska undersökningar. Han förklarar vidare:

– En grupp människor med hög grad av ingifte inom gruppen och bekanta med våld, verkar ha etablerat sig i Las Gobas under 500- eller 600-talet. På 900-talet verkar smittkoppor ha drabbat Las Gobas. Sjukdomen spred sig troligen genom Europa snarare än via islamiska vägar, som tidigare varit den förhärskande teorin för hur smittkoppor kom till Iberiska halvön.

Läs artikeln i Science Advances: Five centuries of consanguinity, isolation, health, and conflict in Las Gobas: A Northern Medieval Iberian necropolis

* Centrum för paleogenetik (CPG) är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet. Det övergripande målet med centret är att föra samman forskare från olika discipliner, såsom biologi, arkeologi och geologi, i en toppmodern forskningsmiljö som ägnar sig åt forntida DNA-analyser. Läs mer