SU-anställda bar uniform på ”Uniform på jobbet-dagen”
Hans Rosenberg, handläggare och Adam Jacobsson, studierektor bar sina uniformer när Hemvärnet arrangerade den årliga ”Uniform på jobbet-dagen” den 19 april. Syftet med dagen är att sprida information och engagemang kring Hemvärnet.
Adam Jacobsson, studierektor på Nationalekonomiska institutionen har varit med i Hemvärnet sedan 2016 och är plutonchef för en skyttepluton.
– Att vara med i Hemvärnet är ett sätt att ta ansvar för vår frihet och demokrati och de värderingar vi står för. Förutom Hemvärnets stridsuppgifter i olika typer av konfliktscenarion stödjer vi också samhället vid behov som till exempel med att släcka skogsbränder, hjälpa till vid stora olyckor och delta i eftersökningar av försvunna personer, säger han.
Med anledning av dagen besökte överste Mattias Ardin chef för Mellersta militärregionen och överste Peter Öberg, chef för Rikshemvärnsavdelningen Stockholms universitet.
Studenter fick möjlighet att ställa frågor
Hans Rosenberg på Områdeskansliet för humanvetenskap, överste Mattias Ardin och överste Peter Öberg deltog på en av Adam Jacobssons föreläsningar där studenterna hade möjlighet att ställa frågor om Hemvärnets verksamhet.
Även Michaela Fornesten-Lind, student på Institutionen för data- och systemvetenskap deltog. Hon gick med i Hemvärnet efter att hon gjort lumpen och har varit med i två år. Hon är skyttesoldat vilket innebär att hon är utbildad i att skjuta och att hon får bära vapen.
– Jag är med i ett bevakningskompani som ska bevaka skyddsvärda objekt, jag har bland annat varit med och vaktat Flottans största fartyg. Jag är stolt över att jag bidrar till försvaret av Sverige och gör det jag kan, säger Michaela Fornesten-Lind.
Ökat intresse för Hemvärnet
Intresset för Hemvärnet har ökat dramatiskt under våren. Normalt sett kommer det in omkring 5 000 intresseanmälningar per år, men sedan Ukraina blev invaderade av Ryssland har det kommit in omkring 25 000 anmälningar.
– De övningar vi genomför är planerade sedan innan krigsutbrottet men de har anpassats utifrån det som har hänt i Ukraina, med mer fokus på vad vi skulle göra i en krigssituation. När det gäller vår beredskap så har den inte höjts eftersom Hemvärnets beredskap alltid är mycket hög. Vi förväntas kunna börja genomföra våra uppgifter inom sex timmar efter att order ges, därför förvarar varje soldat sin uniform och personliga utrustning hemma och vi övar och planerar regelbundet vad vi ska göra i händelse av larm, förklarar Hans Rosenberg.
Han har varit med i Hemvärnet sedan 2002. Det som har påverkat honom mest under den tiden är deltagandet i skogsbränderna i Västmanland 2014 och Älvdalen 2018.
– Det kändes väldigt meningsfullt att på ett konkret sätt få hjälpa till att hantera dessa katastrofer och det var fascinerande att se myndigheter, kommuner och civilsamhälle samarbeta. I Älvdalen 2018 var jag högste militära chef på plats och skötte mycket av samverkan med räddningstjänst, polis, länsstyrelse, kommun med flera vilket var väldigt lärorikt och intressant, inte minst med tanke på att jag ju är statstjänsteman till vardags. Men det var också en ödmjukande upplevelse att se omfattningen av förstörelsen, liksom att vara ansvarig för och leda personal som arbetade i en potentiellt livsfarlig miljö.
Hemvärnet skyddar och stöttat samhället
Hemvärnet är en del av Försvarsmakten med huvuduppgift att skydda, bevaka och stödja samhället vid kris. Om Sverige drabbas av naturkatastrofer, omfattande olyckor eller andra hot mot samhället är Hemvärnet beredda att ge stöd till polis, räddningstjänst och andra myndigheter. Vid skogsbränder, översvämningar, pandemier eller eftersök av försvunna personer finns hemvärnsförbanden som en extra resurs. Varje år genomför hemvärnet ett stort antal sådana insatser till stöd för samhället. Omkring 22 300 personer i hela landet är engagerade i Hemvärnet.
Senast uppdaterad: 26 april 2022
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen