Stockholms universitet

Svensk-rysk havsexpedition till Arktis för att studera tinande permafrost och växthusgaser

Upptining av permafrost och kollapsande metanhydrater från de sibirisk-arktiska kusthaven kan trigga ökande utsläpp av klimatuppvärmande gaser. I höst studerar expeditionen ISSS-2020 ombord på fartyget Akademik Keldysh en av de största utmaningarna inom klimatforskningen. Expeditionen lämnar hamn 26 september.

Forskningsfartyget Akademik Keldysh ska ta expeditionen till sibiriska Arktis.

Här kan du följa expeditionen via blogginlägg, foton och filmer.

Inom ramen för The International Siberian Shelf Study (ISSS) har ryska och svenska forskare i 15 års tid samarbetat kring studier av klimatförändringar i Arktis. Genom åren har flera expeditioner gjorts till Arktis på ryska och svenska fartyg.  Årets expedition, ISSS-2020, sker ombord på ryska vetenskapsakademins forskningsfartyg Akademik Keldysh som lämnar hamn i Archangelsk 26 september för att under sex veckor bedriva forskning främst i östsibiriska arktiska oceanen. Ombord finns tolv forskare från Stockholms universitet under ledning av Örjan Gustafsson, professor vid Institutionen för miljövetenskap och Bolincentret för klimatforskning.

 

Oklarheter om ökning av växthusgaser

En av de största osäkerheterna kring klimatuppvärmningen är hur ”naturliga” utsläpp av växthusgaser som metan, koldioxid och lustgas (N2O) kommer att öka från Arktis tinande permafrost och kollapsande metanhydrater i havsbotten norr om Sibirien.

Foto: Eva Dalin
Örjan Gustafsson Foto: Eva Dalin

– Klimatuppvärmningen leder till att permafrosten och metanhydraterna, dessa ”sovande jättar” i det globala kolkretsloppet, väcks till liv och att utsläppen av bland annat den starka växthusgasen metan inte längre fortsätter linjärt utan passerar en slags tröskel, eller tipping point, och ökar kraftigt, säger Örjan Gustafsson som är svensk forskningsledare ombord på Akademik Keldysh för ISSS-2020.

 

Birgit Wild
Birgit Wild

– Ökade utsläpp av växthusgaser från permafrost/metanhydrater minskar i motsvarande grad mängden växthusgaser som kan tillåtas släppas ut från vårt samhälle innan vi passerar de klimatmål som är uppsatta för att undvika storskaliga klimatkonsekvenser, säger Birgit Wild som är biträdande ledare för expeditionsgruppen från Stockholms universitet.

Birgit Wild är även ledare för den svensk-ryska grupp som kommer att studera lustgas (N2O). Det är en stark växthusgas som hittills endast har studerats knapphändigt i Arktis, där den nu misstänks släppas fri från vissa permafrostsystem.

Expeditionen ISSS-2020 har ett tiotal forskningsprogram. Det gemensamma syftet är att öka kunskapen kring hur dessa stora men svårtillgängliga system är uppbyggda och fungerar så att vi kan närma oss vetenskapliga välgrundade förutsägelser av hur dess ”naturliga” växthusgasutsläpp kommer att öka under kommande decennier.

 

Följ expeditionen

Information om expeditionen, blogginlägg och filmer från fartyget finns här.
•    Twitter: @ISSSarctic2020
•    Instagram: @arcticexpedition.isss2020
•    Facebook: https://www.facebook.com/ISSSarctic2020

 

Fartyget Akademik Keldysh

Forskningsfartyget r/v Akademik Keldysh drivs av Havsforskningsinstitutet P.P. Shirshov (Ryska vetenskapsakademin). Fartyget är känt bland annat för att ha använts vid undervattensscenerna i filmen Titanic samt när Ryssland placerade sin flagga på havsbotten vid Nordpolen.