Stockholms universitet

Svenska elever kan mer matematik än vad Pisa visar

Svenska elever presterar över OECD-genomsnittet i matematik och på samma nivå som Finland och Norge i den senaste Pisa-undersökningen. Men svenska elever kan antagligen mer än så, visar forskning vid Stockholms universitet.

(Artikeln ursprungligen publicerad på universitetets webb 20 december 2019)

Samuel Sollerman. Foto: privat
Samuel Sollerman. Foto: privat

Skillnader i innehåll och format mellan Pisa-undersökningen och den svenska skolans styrdokument kan innebära att eleverna har kunskaper som de inte får visa i Pisa. Det är något som Samuel Sollerman undersökt i sin avhandling om internationella mätningar i matematik. Han är föreståndare för Prim-gruppen, som bland annat ansvarar för matematikdelen i Pisa och utvecklar nationella proven i matematik.

– Jag undersökte innehåll, genomförande och resultat i förhållande till en svensk kontext. Som en del i avhandlingen tog jag matematikuppgifter från Pisa och placerade i nationella provet i matematik. Detta var intressant då de svenska eleverna anger att de har relativt låg provmotivation i Pisa.

 

Bättre prestation i nationella provet

– Det visade sig att eleverna presterade en mycket högre nivå på dessa uppgifter i nationella provet än i Pisa. Så det kan vara så att svenska elever kan mer än vad de presterar i Pisa. Motsvarande resultat kan naturligtvis förekomma även i andra länder. Det skulle vara intressant att genomföra motsvarande studier i andra länder.

Samuel Sollerman konstaterar att det inte är så enkelt så att det går att använda resultaten från Pisa rakt av för att dra slutsatser om svenska elevers kunskaper i matematik. För elever i svensk skola läggs ett större fokus på att redovisa och argumentera för sina lösningar än vad det gör i Pisa.

 

Fokus på resonemang i Sverige

– Våra elever kan ha kunskaper i resonemang och kommunikation som inte fullt ut visas i Pisa-resultaten. Det finns i svenska styrdokumenten och prövas i nationella proven.

Begränsningarna till trots, Samuel Sollerman har ändå sett att de elever som fått högre resultat i matematikdelen i Pisa också fick högre betyg i matematik i årskurs 9. Det är ett argument för att Pisa-undersökningen är en kvalitetskontroll och kan användas som trendindikator över tid, menar han.

Nästa Pisa-undersökning som presenteras 2021 har matematik som huvudämne. Samuel Sollerman och Prim-gruppen arbetar för fullt med att diskutera och pröva uppgifterna, som då blir fler.

 

Resonemang i nästa Pisa

– I den rundan reviderar man den matematik som ska prövas. Bland annat planeras en större tonvikt på resonemang. Detta skrivs fram som en viktig del i problemlösningsprocessen i Pisa.

Som svenska elever gnuggas i. Får vi se ytterligare uppgång av resultatet då?

– Det visar sig. Det är möjligt. Det kan bero på hur Pisa väljer att pröva resonemang. Men det blir även andra förändringar i matematiken som kan påverka resultaten, som till exempel införandet av datalogiskt tänkande. Hur resultaten utvecklas beror inte bara på ändringar i ämnet. Det kan bero på en mängd olika faktorer både inom och utanför skolan. Vi får vänta och se.
 

Samuel Sollerman har skrivit en fördjupande rapport om matematikdelen i Pisa 2018.

Läs Samuel Sollermans avhandling Kan man räkan med Pisa och Timss?