Stockholms universitet

Svenska elevers styrkor i Timss – resonemang och statistik

Svenska elever ligger på samma nivå i matematik och naturvetenskap som förra gången den internationella kunskapsmätningen Timss genomfördes. Styrkan ligger i den viktiga kompetensen att föra resonemang, menar forskaren Samuel Sollerman.

Foto: Mostphotos.
Foto: Mostphotos

Svenska elever i årskurs 4 och 8 presterar ungefär på samma nivå i matematik och naturvetenskap som 2015, förra gången Timss genomfördes

– Det blev inte så spännande, med oförändrat resultat. Samtidigt är det högre än 2011. Med tanke på svensk skolas utmaningar de senaste åren, med många nyanlända elever, skulle man kunnat tänka sig annat resultat också.

Samuel Sollerman
Samuel Sollerman.

Det säger Samuel Sollerman, föreståndare för Prim-gruppen vid universitetet och ansvarig forskare för matematikdelarna i både Pisa- och Timss-mätningarna. Han har särskilt intresserat sig för svenska elevers styrkor i Timss. Bland de kompetenser som Timss omfattar är det kunskap i resonemang som sticker ut hos svenska elever, visar han i en ny rapport.

Styrkor i resonemang och statistik

– Svenska elever har under lång tid varit duktiga på resonemang i Timss. Det gäller inom både årskurs 4 och 8. De är också duktiga inom området statistik, vilket inte är helt fel kompetenser att ha som samhällsmedborgare.

Grafik: Skolverket
Grafik: Skolverket

Högpresterande länder, som Singapore, visar styrkor i andra så kallade kognitiva domäner, som innebär att veta fakta, procedurer och begrepp. När det gäller resonemang har elever i Singapore relativt låga resultat i årskurs 4, och relativt höga resultat i årskurs 8. Detta i relation till landets genomsnittliga resultat.

– Det ger näring till diskussioner som förts, huruvida man först behöver veta innan man kan resonera. Eller om man ska lägga tonvikt på resonemang tidigt, om man anser att resonemang är viktigt.

– Nästa gång som Pisa genomförs, 2022, kommer även den undersökningen att ha ett ökat fokus på resonemang, säger Samuel Sollerman.

Passar svenska förhållanden

Att göra testerna relevant för alla deltagande länder är en av utmaningarna för forskningsorganisationen IEA, som är ansvarig för Timss. För Sveriges del stämmer testet ganska väl när det gäller matematiken.  

– Innehållet i Timss stämmer relativt väl med innehåll i de svenska styrdokumenten. Och formatet på uppgifterna påminner om uppgifter som svenska elever mött tidigare.

– Det kan vi se genom att de elever som lyckades bra på matematiken i Timss också har höga betyg i matematik. Och elever med lägre betyg hade också lyckats mindre bra i Timss.

Eleverna kan ofta mer än de visar

Samtidigt finns det en risk att eleverna inte gör sitt bästa i internationella kunskapstester. I vissa fall kan eleverna mer än vad de visar i dessa storskaliga tester, menar Samuel Sollerman. I sin avhandling har han sett att elever presterade bättre på uppgifter när de fanns med i nationella provet, än när de fanns med i Pisa-testet.

Denna omgång av Timss var också första gången som provet genomfördes digitalt, vilket kan innebära utmaningar för eleverna, menar han.

– I många fall kan det vara svårare att visa hur man tänker när man löser uppgifter på dator. Det hänger ihop med vilken datorvana man har, speciellt i årskurs 4. Om några år blir de nationella proven digitala också, så det är läge att börja träna på hur man redovisar digitalt.


Fakta Timss:

•    Timss står för Trends in International Mathematics and Science Study.
•    Studien genomförs vart fjärde år. Sverige har deltagit med årskurs 8 varje omgång sedan 1995, och med årskurs 4 sedan 2007.
•    64 länder har deltagit med 580 000 elever i Timss 2019.
•    Svarsfrekvensen i Sverige är 95% i åk 4 och 91% i åk 8, i Timss 2019.
•    Ansvarig är forskningsorganisationen IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement).


Läs mer om Samuel Sollermans forskning.

Samuel Sollermans fördjupningsrapport om Timss ”Svenska elevers styrkor i matematik – Timss 2019”.

Skolverket om Timss 2019.