Stockholms universitet

”Ullhåriga möss” skapade med gensaxen CRISPR-Cas9

De första mössen med genetiska anlag liknande de som fanns hos den ullhåriga mammuten har utvecklats på ett labb i USA. Forskare vid Centrum för paleogenetik i Stockholm finns bland de som varit involverade i genombrottet.

Ullhåriga möss
Tre av de ullhåriga mössen med mammutliknande egenskaper. Foto: Colossal Biosciences

Bioteknikföretaget Colossal Biosciences planerar att ”återuppväcka” de sedan länge utdöda mammutarna. Detta ska ske genom att genetiskt modifiera asiatiska elefanter så att de får egenskaper som mammutarna hade.

I en ny studie, som ännu inte är vetenskapligt granskad, har nu Colossal Biosciences skapat vad de kallar ullhåriga möss. Det är möss som är framtagna så de har flera mammutliknande egenskaper. Forskarna har framgångsrikt modifierat sju gener hos mössen och därmed kunna förändra deras pälsfärg, samt konsistens och tjocklek på pälsen, så att den påminner om den päls som de ullhåriga mammutarna hade – pälsen hos dessa nya möss är tre gånger längre än pälsen på en vanlig labbmus.

 

Gendata från två mammutarter

Forskarna bakom studien har utforskat en uppsättning av gendata från ett stort antal mammutar och elefanter för att identifiera gener som påverkar hår och andra egenskaper för köldanpassning. Studien tog sikte på flera gener där mammutar hade utvecklat tydliga skillnader jämfört med deras närbesläktade asiatiska elefantkusiner. De genetiska data som använts som grund för arbetet kommer från två mammutarter – ullhårig mammut och stäppmammut. Dessa mammutar levde under en period från 1,2 miljoner till 4 300 år sedan.
 
Love Dalén och Tom van der Valk vid Centrum för paleogenetik (som är ett samarbete mellan Stockholms universitet och naturhistoriska riksmuseet) i Stockholm är två av forskarna som varit involverade studien. Deras bidrag har varit att sekvensera och kartlägga arvsmassan från mer än 50 mammutar, samt identifiera vilka gener som är unika hos mammuten jämfört med elefanten. För några av dessa gener har Colossal sedan använt gensaxen CRISPR-Cas9 för att göra liknande förändringar i musens arvsmassa.

 

Viktigt steg i användandet av DNA-verktyg

Love Dalén, är professor i evolutionär genomik vid Stockholms universitet men även vetenskaplig rådgivare åt Colossal. Han ser de nya resultaten som en milstolpe.

– Jag tycker att arbetet med dessa möss är mycket spännande! Det markerar ett viktigt steg vad gäller användandet av DNA-verktyg för att styra ett djurs egenskaper i en förutbestämd riktning. På ett bredare plan gör den här typen av forskning det också möjligt för oss att bättre förstå grundläggande frågor om hur förändringar i gensekvenser påverkar djurs biologi.

Läs studien
Läs artikel hos CNN

Läs mer om Centrum för paleogenetik 
Läs mer om Colossal Biosciences

Tema
DNA-forskning - Temasida Växter, djur och natur - Temasida

Senast uppdaterad: 5 mars 2025

Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen

eventNewsArticle

standard-article

false

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "localcategorytree.su.se",
      "name": "Lokala kategorier för www.su.se",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Category",
      "name": "Globala kategorier Nyheter (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.forskning_nyheter",
          "name": "Forskning",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.om_oss_nyheter",
          "name": "Om universitetet",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label",
      "name": "Tema (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.DNA",
          "name": "DNA-forskning",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.Växter",
          "name": "Växter, djur och natur",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label.en",
      "name": "Themes (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    }
  ]
}