Stockholms universitet

Universitetsmiljön i Sverige – så funkar den

Vilka oskrivna regler finns det i den svenska universitetsmiljön som kan vara svåra att förstå för forskare från andra länder? Hur fungerar det med etikprövning, personnummer och forskningsfinansiering? Det hoppas en ny guidebok kunna ge svar på.

För nya forskare i Sverige kan det vara svårt att veta hur det svenska akademiska systemet fungerar. Foto: Niklas Björling


Boken ”A Beginner’s Guide to Swedish Academia” är på engelska och ges ut av Sveriges unga akademi. Målgruppen är nya forskare i det svenska akademiska systemet och bland de medverkande författarna finns tre forskare vid Stockholms universitet: Frida Bender, Ewa Machotka och Sofia Lodén. Alla tre är även ledamöter i Sveriges unga akademi.

Frida Bender. Foto: Erik Thor/Sveriges unga akademi

– Det är mycket att sätta sig in i för en ung forskare som kommer till Sverige. Allt från personnummer och hemförsäkring, till betygskriterier och etikprövningar. Vi har försökt samla svaren på en del av de frågor som kan uppstå, för att underlätta för dem som kommer hit, och göra startsträckan kortare helt enkelt, säger Frida Bender, docent i meteorologi vid Meteorologiska institutionen. 
I boken har hon skrivit ett kapitel om utbildning och undervisning tillsammans med Ylva Söderfeldt, lektor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet.
– Jag tror att det finns mycket att lära, även för forskare som inte är alldeles nya i det svenska systemet. Inte minst om skillnader mellan olika lärosäten och olika discipliner, säger Frida Bender. 

Sofia Lodén. Foto: Erik Thor/Sveriges unga akademi

Sofia Lodén, docent i franska vid Romanska och klassiska institutionen, har skrivit kapitlet om språk tillsammans med Philippe Tassin, professor i fysik vid Chalmers tekniska högskola. 
– Förutom att skriva våra egna kapitel läste vi också varandras kapitel och kommenterade dessa. Det tyckte jag var särskilt roligt! Jag lärde mig massor om det svenska systemet – även om det är den miljö som jag kommer ifrån, säger Sofia Lodén.

 

Många oskrivna regler

Hon tror att många utländska forskare inte känner sig helt integrerade i den svenska universitetsmiljön. 
– Det finns många oskrivna regler – i alla miljöer – saker som man bara förväntas veta. De flesta av oss har erfarenhet av att arbeta i andra länder än Sverige och vet hur svårt det kan vara att komma in i ett nytt system. Vi hoppas att guiden kan göra det lättare att förstå hur arbetet i Sverige fungerar, och på så vis göra det lättare att vara delaktig i vad som händer här, säger Sofia Lodén.

Ewa Machotka. Foto: Magnus Kardal

Ewa Machotka, docent i japansk konsthistoria vid Institutionen för Asien- och Mellanösternstudier, bidrog med kapitlet om hur den högre utbildningen och forskningen är organiserad i Sverige, ett ämne som hon själv var nyfiken på. Hon skrev det tillsammans med Lucie Delemotte, docent i biofysik vid Kungliga Tekniska högskolan. 

 

Skillnader mellan lärosäten

– Det är svårt att generalisera om vad utländska forskare tycker är svårast med det svenska systemet. De kommer från varierande akademiska miljöer och upplever systemet olika beroende på deras bakgrund. Det som vissa kan tycka är nytt och svårt kan andra tycka är bekant och användbart. Vad som är bra att komma ihåg i sammanhanget är att det svenska systemet i sig kännetecknas av stora skillnader, beroende på lärosäte och forskningsområde. Vi lyfte fram denna aspekt av systemet i guideboken, säger Ewa Machotka.

 

Mindre hierarkiskt i Sverige än i vissa andra länder

Frida Bender menar att en viktig skillnad mellan det svenska akademiska systemet och andra länder där hon har arbetat är att systemet i Sverige är så ”platt”, alltså icke-hierarkiskt. 
– En annan viktig skillnad är att i Sverige är en doktorandtjänst ett jobb, med lön, och en rad rättigheter, vilket det inte är överallt. Och så klart, att vi äter lunch och fikar under arbetsdagen, säger hon.
Sofia Lodén håller med om att hierarkierna inte alls är lika synliga i Sverige även om de finns här också.  
– Ett tips för att lättare komma in i systemet är att ta sig tid att fika och äta lunch med nya kollegor. Jag tror att det sociala sammanhanget är mycket viktigt för att komma in i systemet, säger Sofia Lodén.

 

Vill ge konkret och praktisk information

Ewa Machotka säger att målet med guideboken till stor del har varit att ge konkret, praktisk information om det befintliga systemet som kan hjälpa nya forskare att navigera i den svenska universitetsmiljön.
– Vi vet att internationalisering är avgörande för att främja kvalitet inom forskning och utbildning. Och vi vet att förmågan att attrahera internationell kunskap och kompetens är viktig för vårt forskningssystem. Men vi vet också att även om mobilitet är fördelaktigt för forskningssystemet som helhet kan de enskilda forskarna ofta stöta på hinder när de flyttar till ett nytt land. Vi vill underlätta i dessa övergångar och i förlängningen bidra till internationaliseringen av svensk akademi, säger Ewa Machotka.

 

Hoppas få fler att känna sig välkomna

Sofia Lodén instämmer:
– Förhoppningsvis kan guiden svara på några av de frågor som forskare från andra länder ställer sig när de kommer hit. Det är otroligt viktigt att Sverige får hit forskare från många olika länder, och guiden är en liten pusselbit i detta, vi vill få fler att känna sig välkomna här.

A Beginner’s Guide to Swedish Academia ges ut av Sveriges unga akademi.

”A Beginner’s Guide to Swedish Academia” finns att ladda ner som pdf hos Sveriges unga akademi
Boken kommer också att ges ut i en tryckt upplaga i oktober.

Guideboken har utvecklats i ett samarbete mellan flera ledamöter i Sveriges unga akademi. Sveriges unga akademi har också inhämtat idéer och synpunkter från referenspersoner med kunskap och insikt i forskningssystemet.

Den 19 oktober arrangeras en bokrelease på Accelerator för att fira boksläppet.