Stockholms universitet

Vad hände när tusentals svenskar flyttade till Brasilien vid förra sekelskiftet?

Svenskar som begav sig till Brasilien vid sekelskiftet 1900 kom från en situation som påminner om den som många av dagens fattiga länder står inför. Och liksom migranter av idag var de beroende av nätverk och kontakter för sin bosättning. En ny studie i Rig Kulturhistorisk tidskrift kastar ljus på en dold migration.

Svenska nybyggare i Rio Grande do Sul i Brasilien runt år 1900
Svenska emigranter i Rio Grande do Sul i Brasilien runt år 1900. Foto: Föreningen Sverigekontakt

Omkring 5 000 svenskar flyttade till Brasilien mellan åren 1881 och 1914. Trots att det inte handlar om någon massutvandring i jämförelse med den till USA, hamnade denna ”Brasilienfeber” i en livlig debatt i svensk press. Erik Olsson, professor emeritus i internationell migration och etniska relationer, och Laura Álvarez López, professor i portugisiska, har tagit del av dessa ”Bref från Brasilien”, som publicerades i svenska dagstidningar. Tillsammans med dagböcker och andra skrifter av svenska Brasilienemigranter ger berättelserna en bild av svenskarnas försök att förbättra en svår livssituation och börja ett nytt liv på en främmande kontinent.

 

Slavliknande villkor

Publicerade vittnesmål, både från migranter och officiella sändebud, menade att svenskarna lockades till Brasilien på falska grunder. I många fall betecknades de villkor som de svenska migranterna ställdes inför som ett modernt slaveri. Det är uppenbart, menar forskarna, att svenskarna som utvandrade till Brasilien har en hel del gemensamt med dagens migranter från fattiga länder på de afrikanska, asiatiska och amerikanska kontinenterna.

– Migrationen följer ofta upptrampade spår eller rutter som förenklar och förbilligar resandet. Längs sådana rutter uppstår en rad sociala och ekonomiska transaktioner som har att göra med resandet och omständigheterna kring etableringen i det nya landet, säger Erik Olsson.

För att klara av resan och de utmaningar som bosättningen i det nya landet medförde, vände sig svenska Brasilienemigranter till en migrationsindustri som bestod av främst svenska agenter och mäklare, och skandinaviska migranter som kommit till Brasilien tidigare.

– Migrationsindustrin ordnade med förhållandevis enkla paket som gjorde att en emigration i stort sett framstod som att kliva på ett gratis tåg eller en båt som tog migranterna ur en prekär situation, säger Erik Olsson.

Men liksom dagens migranter från låginkomstländer saknade svenska arbetare och bönder ekonomiska resurser. När de upptäckte att resan inte höll det som förespeglats dem var det för sent att hoppa av.

– I stället var de med begränsade möjligheter ofta hänvisade till varandra och sina landsmän för att möta de utmaningar de ställdes inför och lösa de problem som uppstod, säger Laura Álvarez López.

 

Stöd av en moralisk ekonomi

Även om de tekniska förutsättningarna ser helt annorlunda ut för samtidens migranter, fanns det vid förra sekelskiftet samma strävan efter att konsolidera och utveckla nätverk. Genom kontakterna i nätverken får migranterna tillgång till värdefull information och praktiskt stöd under resan och när de ska etablera sig. Denna så kallade kunskapsgemenskap är nu, liksom då, migranternas viktigaste ammunition i kampen för ett bättre liv, menar forskarna.

– Synsätt som begränsar den här typen av migration till en fråga om flytt och resa är otillräckliga. I stället föreslår vi att se dessa resor som transnationella rutter kring vilka det utvecklas en moralisk ekonomi som rymmer en mängd olika utbyten och relationer, säger Erik Olsson.

Så gjordes studien

Forskningsmaterialet består av 540 texter (243 originaltexter och 297 återpubliceringar) i form av brev, notiser, annonser och artiklar som rör svensk migration i Brasilien och som publicerades mellan år 1869 och 1913 i 120 olika svenska tidningar. Texterna har tagits fram genom sökningar i Kungliga bibliotekets tjänst Svenska Dagstidningar samt Dagens Nyheter. Materialet kompletterades med samtida vägledande skrifter om emigration samt en publicerad dagbok som berörde utvandringen till Brasilien.


Ladda ner gratis och läs studien ”Rutten till Brasilien. Svenska migranters texter om migrationsindustri och nätverk” i Rig Kulturhistorisk tidskrift nr 3 2022.