Stockholms universitet

Var tydlig – och motverka kunskapsmotstånd

Att vara tydlig med vad uppgifter i en text eller i ett påstående betyder kan underlätta för människor att tolka informationen korrekt och därmed motverka att man drar slutsatser enbart utifrån sina förutfattade meningar, sin grupptillhörighet eller sin ideologi. Det visar pågående forskning i psykologi.

Klossar som bildar ordet information
Forskarna undersökte bland annat om det går att hjälpa deltagarna att dra rätt slutsatser beroende på hur informationen presenterades. Foto: Alexandr Vasilets/Mostphotos


Studien ingår i ett forskningsprogram om kunskapsresistens ”Kunskapsresistens: Orsaker, konsekvenser och motmedel” som pågår 2018-2024. Ett av målen med forskningen är att utifrån olika aspekter förstå mekanismerna bakom kunskapsmotstånd och även att se vad som går att göra åt beteendet och kanske få människor att ändra sig.
Just de psykologiska mekanismerna bakom att människor i vissa situationer inte vill ta till sig kunskap är en del av projektet som Torun Lindholm, professor vid Psykologiska institutionen, arbetar med.
– Det vi har fokuserat på i den aktuella studien är att se om det går att minska det som brukar kallas motiverat tänkande. Alltså att människors tänkande ofta styrs av de värderingar man har.

 

Digitala experiment med tusen deltagare

För att se om det går att rucka på ett sådant beteende har hon och forskargruppen genomfört ett antal undersökningar där en grupp på strax över tusen brittiska deltagare har fått medverka i digitala experiment.
– Vi ville veta om människor kan tolka och dra rätt slutsatser utifrån vissa fakta som de ställs inför utan att slutsatserna styrs av deras värderingar. Vi ville också se om det går att hjälpa deltagarna att dra rätt slutsatser beroende på hur informationen presenteras, säger Torun Lindholm.
 

Torun Lindholm
I sin forskning försöker Torun Lindholm, professor i psykologi, förstå mekanismerna bakom kunskapsmotstånd. Foto: Henrik Dunér/Stockholms universitet


Som utgångspunkt har forskargruppen gjort en översiktsstudie där de har sammanställt den forskning som finns på området för att se vilka strategier som redan har använts för att motverka att människor förnekar välgrundade fakta. Det kan till exempel handla om att fokusera på lösningar istället för fakta i en fråga som klimatförändringar.
– Vi vet sedan tidigare att personer i USA som sympatiserar med Republikanerna ofta är skeptiska till att människans aktiviteter lett till global uppvärmning. Nyare studier visar dock att förnekandet av klimatförändringar hos Republikaner minskar om den lösning som föreslås på problemet är förenlig med republikanska värderingar. Föreslås till exempel lösningen att USA kan utveckla grön teknik och att amerikansk ekonomi på det sättet gynnas, blir man mindre benägen att förneka uppvärmning jämfört med om lösningen som föreslås är mer statliga restriktioner. Det visar att det inte alltid behöver vara fakta i sig som är problemet, utan att den lösning som presenteras inte går ihop med människors värderingar.

 

Experiment i två steg

Experimenten i studien genomfördes under våren och hösten 2021 med brittiska deltagare som angett om de hade liberala eller konservativa värderingar. 
– Tidigare forskning har visat att människor ofta tolkar information i enlighet med sin ideologi när de presenteras för information om ett polariserat ämne. I studien har vi därför med både ett polariserat ämne och ett neutralt ämne för att kunna jämföra svaren.

I experimentet undersöktes människors förmåga att dra korrekta slutsatser om sambandet mellan två variabler, dels ett samband som inte är kopplat till värderingar (här mellan hudutslag och att använda eller inte använda en viss hudkräm), dels ett där synen på sambandet kan antas hänga ihop med människors ideologi (här mellan regler för bönerum och stöd för religiös extremism).

 

Slutsatser påverkades av värderingar

Informationen om sambandet presenterades i en tabell med siffror, och deltagarnas uppgift var att utifrån siffrorna dra slutsatser om sambandet. För att dra rätt slutsats behövde man göra ett överslag av siffrorna; hur stor andel av de som fått och de som inte fått ny hudkräm som hade mer utslag, och av hur religiös extremism ökat eller minskat med olika regler för bönerum.

När deltagarna tolkade informationen om hudkrämen spelade inte den egna ideologin någon roll. Men när sambandet handlade om bönerum och extremism var deltagarnas slutsatser relaterade till värderingar.
– De som var konservativt orienterade tolkade siffrorna som att extremismen ökade med generösa regler för bönerum och tvärtom menade deltagarna som var liberalt orienterade att generösa regler för bönerum minskade extremismen.

– Vår slutsats är att eftersom siffrorna som presenteras är ganska svåra att tolka så ökar det utrymmet för att ens åsikter styr vad man vill se. Man kan säga att svårighetsgraden öppnar upp för att deltagarna tolkar mer i enlighet med sina värderingar. Vi ville undersöka vad som hände om man hjälper deltagarna att tolka siffrorna.

En förenkling är att istället för att låta deltagarna själva räkna ut hur stor andel av de som fått och inte fått ny hudkräm som hade mer utslag, och av hur religiös extremism ökat eller minskat med olika regler för bönerum, så kan man i tabellen ange andelen i procent.

Forskarna lade alltså in procentsatsen direkt i tabellernas rutor för resultatet. Till exempel att stödet för extremism sjönk med 25 procent i de städer som hade mer generösa regler för bönerum jämfört med 16 procent i de städer som inte hade så generösa regler.

Resultatet visade att deltagarna blev mycket bättre på att dra rätt slutsats om sambandet när de fick se procentsatsen i tabellen, och det fanns inte längre en tendens att tolka siffrorna i enlighet med sina övertygelser.
– En slutsats man kan dra av studien är att man när man kommunicerar fakta ska försöka göra informationen så otvetydig som möjligt och på så sätt minska utrymmet för partiska tolkningar.

Studien kommer att skickas in för publicering i en vetenskaplig tidskrift efter sommaren.

 

 

Ny antologi om kunskapsresistens

I den nya antologin ”Knowledge resistance in high-choice information environment” (Routledge) bidrar Torun Lindholm och hennes forskarkollegor inom psykologi med ett kapitel om hur man kan motverka kunskapsresistens.

Bokens redaktörer är Jesper Strömbäck, Åsa Wikforss, Kathrin Glüer, Torun Lindholm och Henrik Oscarsson och boken en del av det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet ”Kunskapsresistens: Orsaker, konsekvenser och motmedel”  finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.

Läs mer om forskningsprogrammet ”Kunskapsresistens: Orsaker, konsekvenser och motmedel”.

Läs tidigare artikel om programmet (publicerad 2019): ”Går det att motverka kunskapsmotstånd?”