Stockholms universitet

Varför låter vissa som infödda talare och andra inte?

Språkbegåvning, en mer introvert personlighet och vistelsetiden i landet. Det är tre faktorer som spelar störst roll för hur inföddlikt svenskar i Frankrike talar. Fynden är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Second Language Research.

Bild på människor som sitter på utomhusservering i Paris.
Foto: Knud Nielsen/Mostphotos

Hur kommer det sig att vissa personer som lär sig ett andraspråk efter barndomen låter som infödda talare och andra inte gör det? Och varför skiljer det sig så mycket åt mellan vuxna? För att undersöka detta har språkforskare vid Stockholms universitet genomfört en studie med 62 svenskar i Frankrike, som alla börjar lära sig franska i tonåren eller senare, och som bott i landet i snitt tjugo år. Nästan alla har en genomgående avancerad språkfärdighet, men det finns en avsevärd spridning i gruppen när det gäller om de uppfattas som infödda fransmän i vardagligt tal eller inte.

Nytt att introvert personlighet påverkar

Studien, som publicerats i den internationella tidskriften Second Language Research, visar att bland de undersökta faktorerna finns det tre faktorer som har störst betydelse. En viss typ av språkbegåvning, så kallat minne för ljudsekvenser, ger en positiv effekt, vilket även tidigare forskning visat. Det nya som studien visar är att det också ger effekt att ha en något introvert personlighet. Även vistelsetiden i landet spelar roll.

Fanny Forsberg Lundell. Foto: Niklas Björling
Fanny Forsberg Lundell. Foto: Niklas Björling

– Det verkar vara en grundförutsättning att ha ett gott minne för ljudsekvenser och en fördel att ha en lite mer avvaktande, inlyssnande personlighet. Sen behöver man vistas länge i landet, eftersom ett stort inflöde av språket är viktigt för de allra flesta för att utveckla hög språkfärdighet, säger Fanny Forsberg Lundell, projektledare och professor i franska vid Stockholms universitet.

Psykologiska faktorer viktigare än sociala

Ytterligare tre faktorer visade sig ha en viss betydelse men inte lika stor. Det ger en positiv effekt på inföddlikt tal att ha ett visst avstånd till sin ursprungskultur, att ha en starkare koppling till andraspråkets kultur och att ha många sociala relationer på sitt andraspråk.

– Vi ser alltså att en kombination av psykologiska och sociala faktorer har en inverkan, även om de psykologiska faktorerna verkar vara något viktigare. Förklaringsvärdet i studien är medelstarkt, vilket visar att det finns en hel del mer att ta reda på, men det aktuella resultatet ger oss i alla fall en fingervisning om vilka personer som lättare utvecklar infött tal än andra.

– Jag ser nu fram emot studier som replikerar våra fynd med andra språkkombinationer för att se om resultaten kan sägas vara generella.

Det finns en lång tradition vid Stockholms universitet att undersöka hur ålder påverkar – och begränsar – vuxnas andraspråksinlärning. Tidigare forskning har dock föreslagit att efter de sena tonåren spelar inte ålder så stor roll. Då ökar istället betydelsen av sociala och psykologiska faktorer, vilka påstås ge upphov till de stora skillnader vi finner bland vuxna andraspråksinlärare. Syftet med den aktuella studien var att ta avstamp i denna forskning och undersöka i vilken mån en rad sociala och psykologiska faktorer avgör hur inföddlikt tal en individ har.

Läs artikeln What factors predict perceived nativelikeness in long-term L2 users?

Läs mer om Fanny Forsberg Lundells forskning.

 

Ta del av fler nyheter från Stockholms universitet
Vill du läsa om aktuell forskning vid Stockholms universitet hittar du våra forskningsnyheter här. Du kan även prenumerera på universitetets nyhetsbrev. Läs tidigare nummer och prenumerera här.