Stockholms universitet logo, länk till startsida

Varken förberedelseklass eller vanlig klass är bra för alla nyanlända

Nyanlända elever kan gå i förberedelseklass eller i ordinarie klass från början. Men ingen av modellerna skapar i sig självt goda villkor för varje elev. Det visar en studie av två skolor som har organiserat undervisningen för nyanlända elever på olika sätt.

Elever i uppehållsrum. Foto: Roland Lundgren/Mostphotos.
Nyanlända elever med begränsad skolbakgrund behöver individuellt pedagogiskt stöd i kombination med social samvaro med andra elever, visar studien. Foto: Roland Lundgren/Mostphotos

Skolor väljer själva om de vill organisera undervisningen för nyanlända elever genom att placera eleverna i en särskild förberedelseklass eller genom att placera dem direkt i ordinarie klasser. Men ingen av modellerna kan i sig definieras som inkluderande. Det konstaterar Denis Tajic, doktorand i barn- och ungdomsvetenskap, som har intervjuat elever, lärare och rektorer vid två mångkulturella skolor som har valt olika modell för nyanlända elevers undervisning.

Denis Tajic. Foto: Niklas Björling
Denis Tajic. Foto: Niklas Björling

– Båda skolorna hänvisar till konceptet inkludering för att rättfärdiga sin modell som en förutsättning för elevernas kunskapsutveckling. Den som valt att organisera undervisningen i förberedelseklasser konstruerar bilden av en trygg start för eleverna. Och den som valt direkt placering försvarar modellen på så sätt att den skapar goda möjligheter för eleverna att snabbt lära sig svenska.

 

Elever som inte behöver förberedelseklass placeras där ändå

Förberedelseklasser har kritiserats för att vara segregerande och att inte erbjuda tillräcklig språkutveckling för elever som blir kvar i gruppen en längre tid. Det har gjort att en del skolor avskaffat modellen helt i stället för att reformera den. Enligt nuvarande skolförordning får eleverna gå delvis i förberedelseklass under högst två år.

Denis Tajics studie visar att den skola som använder sig av förberedelseklass erbjuder flexibla rutiner för de flesta elever. Beroende på resultat i ämnena flyttas eleven successivt till ordinarie undervisning.

– Det var också positivt att eleverna får undervisning i de estetiska ämnena med den ordinarie klassen redan från första skoldagen. Det negativa med skolans modell är att även de elever som, utifrån en första kartläggning, inte behöver vara i förberedelseklass, placeras där ändå.

Vanliga klasser en blandning av elever som lyckas och som inte förstår

På motsvarande sätt utesluts de elever som behöver mer stöd men, som i den andra skolan, omedelbart utsätts för ordinarie undervisning.

– Elever som inte kunde kommunicera på engelska och som inte hade så goda skolresultat sedan tidigare fick inte lämpligt stöd när de direktplacerades. Skolan satsade extra på undervisning i svenska som andraspråk, vilket fungerade bra. Men i andra ämnen fanns inga stödformer alls, förutom studiehandledning på modersmålet en timme i veckan, säger Denis Tajic.

– Det riskerar att bli väldigt heterogena grupper i skolor med direkt placering. En blandning av elever som lyckas och elever som inte förstår något alls och får dåliga betyg. Jag pratade med en elev som efter två år i skolan hade betyget F i nästan alla ämnen.

Goda framsteg med en kombination av stödformer och social samvaro

Trots goda intentioner är alltså ingen av modellerna bra för varje elev. Åtminstone inte så som de används i de undersökta skolorna. Nyckeln till framgång är istället en kombination av individuella pedagogiska stödformer och social samvaro med elever som har kommit längre.

– För elever med god skolbakgrund kan det vara mer passande att redan från första dagen erbjudas direkt placering i ordinarie klasser. Medan elever med begränsad skolbakgrund kan behöva att skolan organiserar mer stödformer, både formella där de lär sig skolsvenskan, och informella sammanhang för social inkludering, som att spela fotboll och äta lunch tillsammans, säger Denis Tajic.

 

Läs mer
Denis Tajics artikel Do both get it right? Inclusion of newly arrived migrant students in Swedish primary schools är skriven tillsammans med professor Nihad Bunar. Artikeln ingår i Tajics avhandlingsprojekt om hur skolans organisatoriska strukturer och stödformer påverkar nyanlända elevers möjligheter till skolframgång och inkludering.