Stockholms universitet

Veterandiplomaten som återvänder till akademin

För sextio år sedan lämnade Hans Blix Stockholms universitet för en framgångsrik diplomatisk karriär. Nu har ett forskningscentrum om internationella relationernas historia inrättats vid universitetet i hans namn.

Hans Blix
Hans Blix fyller snart 94 år och fortsätter att debattera säkerhetspolitik. Foto: Sören Andersson

Inom internationell säkerhetspolitik och diplomati är Hans Blix sedan flera decennier ett välkänt namn som haft flera tunga uppdrag åt olika FN-organ. I svensk politik har han även gjort avtryck och var en period utrikesminister. 1960 disputerade han i internationell rätt vid Stockholms universitet och nu har ett forskningscentrum i hans namn inrättats vid universitetet. I sommar fyller Hans Blix 94 år och är fortsatt aktiv i samhällsdebatten.

 

Disputerade i internationell rätt

Men vi börjar i Uppsala. Där växte han upp i en akademisk miljö. Hans Blix pappa var professor i medicin och prorektor för Uppsala universitet. Farfar var professor i fysiologi tillika rektor för Lunds universitet. Hans Blix planerade även för en akademisk karriär. Hans val föll på juridik och internationell rätt. Juristexamen tog han i Uppsala och fortsatte sedan vid Cambridgeuniversitetet och Columbiauniversitetet för att ta doktorsexamen 1960 vid Stockholms universitet. Att det blev Stockholms universitet berodde på att det var det enda universitetet i Sverige med en professur i internationell rätt. Hans Blix anställdes efter disputationen som docent vid universitetet men hann inte arbeta här så länge som forskare och lärare.

 

Samtal från utrikesministern

En sommardag 1961 fick han ett samtal från utrikesminister Östen Undén som hade behov av en expert på juridiska frågor i Sveriges delegation till FN:s generalförsamling i New York. Hans Blix tackade ja. Samma dag som han anlände till New York kom nyheten om att FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld omkommit i en flygolycka. Hans Blix första arbetsuppgift blev därför att skriva en promemoria om hur valet av en ny generalsekreterare i FN skulle gå till.

Därmed var en lång karriär inom internationell diplomati påbörjad. Bland de tjänster han haft vid utrikesdepartementet är folkrättssakkunnig, statssekreterare och utrikesminister i den folkpartistiska regeringen 1978–1979. År 1980 ledde han även Linje 2 (som verkade för att ”avveckla kärnkraften med förnuft”) i folkomröstningen om kärnkraft.

 

Hanterade följderna av Tjernobyl

1981 utsågs Hans Blix till generaldirektör för det internationella kärnenergiorganet IAEA, en post som han innehade till och med 1997. På hans lott föll att hantera kärnkraftshaveriet i Tjernobyl våren 1986. Hans Blix ledde arbetet med att hjälpa Sovjetunionen att hantera följderna av katastrofen och att bygga upp ett bättre säkerhetstänkande inom all kärnkraft.
– Arbetet på IAEA är nog det mest substantiella jag åstadkommit under min yrkeskarriär. Vi fick fram flera viktiga konventioner på kärnenergiområdet och skapade nya strukturer för säkerhetsarbetet och hur man ska hantera olyckor.

 

Letade massförstörelsevapen i Irak

Hans Blix med skylt
Hans Blix med plakat som låg kvar på gatan efter en demonstration i New York i början av 2003 mot USA:s invasion av Irak. Foto: Privat

IAEA arbetade även mycket med att bygga upp inspektionsverksamhet för att kontrollera att inte fredlig kärnkraft – och kärnavfall – skulle användas för tillverkning av kärnvapen. Under 90-talet utförde IAEA på Säkerhetsrådets uppdrag inspektioner för att säkra att Iraks president Saddam Hussein inte behållit några kärnvapen eller klyvbart material eller anläggningar för att tillverka sådan material.

1997 gick Hans Blix i pension och planerade att skriva en bok om IAEA:s inspektioner i Irak och Nordkorea under 90-talet. Men frågan om nya inspektioner gjorde sig snart påmind – och historien tog en annan vändning. När Hans Blix var på Antarktiskryssning kom ett telefonsamtal från FN:s generalsekreterare Kofi Annan. FN:s säkerhetsråd skulle bygga upp en ny organisation för vapeninspektioner i Irak och frågade om Hans Blix ville vara ansvarig. Något motvilligt tog han på sig uppdraget och flyttade till New York. Nu följde ett par år av arbete med att få till stånd nya inspektioner för att se om Irak hade massförstörelsevapen. Men inga vapen kunde spåras – eftersom inga fanns. Media rapporterade flitigt om inspektionerna och Hans Blix fick kritik från USA och Bushregeringen för att de inte hittade de massförstörelsevapen USA hävdade skulle finnas. I mars 2003 invaderade USA tillsammans med flera andra länder Irak för att finna vapnen och störta Saddam Hussein. Det senare lyckades men några vapen hittades inte.

 

Eländig status för nedrustningsarbetet

Hans Blix talar
Hans Blix talade vid invigningen av det nya centret i maj 2022. Foto: Sören Andersson

Hans Blix drog sig tillbaka och skrev en bok om inspektionerna, Avväpna Irak. Han fick även i uppdrag från utrikesminister Anna Lindh att leda en internationell kommission för att ta fram en rapport om hur världssamfundet kan agera för att eliminera massförstörelsevapen. I det kontaktnät på högsta internationella nivå som Hans Blix under många år fått har han de senaste decennierna ansetts vara ett av världens ledande namn i kärnvapenfrågor och nedrustning.

Hans Blix beskriver Barak Obamas första år som president som en hoppfull tid för nedrustningsarbetet. Obama och den ryska presidenten Dmitrij Medvedev deklarerade att kalla kriget var slut och enades om att ett nytt avtal skulle ingås för att minska de strategiska kärnvapnen (START). Det skedde lyckligtvis men sedan har nedrustningsarbetet bara gått utför. Idag är det upprustning. Två trillioner dollar spenderar världen per år på militära ändamål och Rysslands krig i Ukraina lär inte förbättra situationen, fortsätter han:
– Nu är det farligt och frostigt igen.

 

Paradoxala följder av Ukrainakriget

Hans Blix betonar att Rysslands invasion av Ukraina strider mot internationell rätt. Han lyfter även fram det paradoxala att Vladimir Putin startade krig utifrån en fullständigt felaktig uppfattning om verkligheten. Putin förväntade sig att Ukraina inte skulle bjuda mycket motstånd. Verkligheten visade sig vara en annan. Dessutom har Rysslands agerande fått för honom säkerhetspolitiskt oönskade följder, eftersom Sverige och Finland verkar vara på väg in i Nato och flera forna Sovjetstater stärkt sina kontakter med Nato.
– Ukraina och Georgien har tydligt uttalat att de ser sin framtid bland EU:s demokratier – och inte med det totalitära Ryssland. Anfallet på Ukraina visar att det är de liberaldemokratiska staterna som utgör förebilderna när befolkningar får välja, säger Hans Blix.

 

Centrum uppkallat i jubeldoktorns namn

Hans Blix, Astrid Söderberg Widding och Aryo Makko
Hans Blix, rektor Astrid Söderbergh Widding och centrets föreståndare Aryo Makko vid invigningen av centret i maj 2022. Foto: Sören Andersson

2010 var det 50 år sedan Hans Blix promoverades till doktor vid Stockholms universitet och han blev därmed jubeldoktor. Det firades i Stockholms stadshus och Hans Blix höll tacktalet från jubeldoktorerna
– Jag är inte en galapetter och tycker inte om att klä mig i frack. Men samhället behöver bröd och skådespel och jag kunde för en gångs skull hålla ett roligt tal!

I mars 2020 bildades Hans Blix centrum för de internationella relationernas historia vid Stockholms universitet. Centret är tänkt att vara en nationell plattform för historisk forskning om internationella relationer, folkrätt och diplomati.

Hans Blix berättar att han alltid tyckt om att hålla kontakt med studenter och yngre tjänstemän för att få nya idéer, höra hur de resonerar och delta i diskussionen. Med det nya centret skapas möjlighet till att fördjupa forskningen och diskussionen kring diplomati och internationella relationer med nya generationer av studenter och forskare. Även om pandemin gjort att centret formellt invigdes först den 18 maj 2022 har det i två års tid ordnat digitala forskningsseminarier. Hans Blix har följt flera av dessa över Zoom. Han tycker de har varit spännande och innovativa och säger att ”det lovar gott för framtiden vid centret”. På frågan hur det känns att få ett forskningscentrum uppkallat i sitt namn svarar han:
– Jag är stolt, rörd och känner mig ödmjuk. Det är för mycket, åt helvete för mycket.

 

Ny bok på gång

Ända sedan Hans Blix lämnade Stockholms universitet för 60 år sedan har han haft längtan att komma tillbaka till akademiskt arbete. Den bok som han under våren lagt sista handen vid ser han som en del av att förverkliga den ambitionen och som ett lämpligt slut på sin karriär. Bokens titel är A farewell to wars. Här har Hans Blix samlat tankar och erfarenheter kring internationell politik genom åren. En central observation är att Ukraina till trots har krig med det traditionella syftet att erövra land nästan försvunnit.

När boken började bli klar kom den ryska invasionen av Ukraina. Den handlar förvisso om en otidsenlig och olaglig erövring av territorium, men den  ”raderar” inte den internationella trenden bort från krig. Den bryter mot men upphäver inte heller det regelverk som gäller, enligt Hans Blix.
Ryssland får finna sig i att rannsakas utifrån detta regelverk, säger Hans Blix och jämför med hur den nazistiska regimen efter andra världskriget ställdes inför rätta för sina grymheter och hur många krigsförbrytartribunaler upprättats sen dess.

Hans Blix lär nog fortsätta att delta i samhällsdebatten med inlägg och intervjuer. Vid vår intervju sammanfattar han två budskap:
– Det är sorgligt att vi inte lyckats övertyga fler om att kärnkraft är en fantastisk energikälla som kan ge obegränsade mängder energi miljövänligt och med små risker.
– Jag tror det barkar iväg mot svenskt Natomedlemskap, fast jag anser inte att den råa ryska invasionen av Ukraina motiverar det. Vi borde ha lite mer is i magen och verka för avspänning – inte för Natokompanier på Gotland.

Läs även artikeln Centrum för forskning om diplomatins historia

 

Fakta om centret

Hans Blix centrum för de internationella relationernas historia vid Stockholms universitet bildades 1 mars 2020. Verksamheten initierades under våren 2018 i form av ett nätverk som resulterade ur ett samarbete mellan Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer och Historiska institutionen. Syftet med centrumet är att bygga en nationell plattform för historisk forskning om maktförhållanden i det internationella systemet med fokus på både statliga och överstatliga aktörer, folkrätten samt icke-statliga aktörer som NGO:s, transnationella företag eller lobbygrupper ur internationella, transnationella som globala perspektiv.
Läs mer om Hans Blix centrum för de internationella relationernas historia

Text: Per Larsson
 

Ta del av fler nyheter från Stockholms universitet
Vill du läsa mer om aktuell forskning vid Stockholms universitet hittar du våra forskningsnyheter här. Du kan även prenumerera på universitetets nyhetsbrev. Läs tidigare nummer och prenumerera här.