Stockholms universitet

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Foto: Arne Trautmann/Mostphotos.
Foto: Arne Trautmann/Mostphotos.

Vart fjärde barn i förskolan har utländsk bakgrund. Det ställer höga krav på pedagoger att kompensera för skillnader i språkutveckling så att barnen har likvärdiga förutsättningar inför skolstarten. Samtidigt höjs kritiska röster om att förskolepersonal i flerspråkiga områden har bristande kunskaper i svenska språket.

 – Att förskollärarstudenter som inte har svenska som modersmål får stöd i studierna, och att studenterna får med sig verktyg för att arbeta språkutvecklande med barn i förskolan, är lika viktigt, säger Bodil Halvars, programansvarig för universitetets förskollärarutbildning.

Hon konstaterar att många studenter har svenska som andraspråk, jämfört med för tio år sedan. Enligt Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har trettio procent av högskolenybörjarna utländsk bakgrund, vilket är en fördubbling på tjugo år. Samtidigt har de studenter som kommit in på universitetet – och på förskollärarutbildningen, i hög konkurrens med andra – godkända betyg i svenska.

Fokus på språkutveckling i utbildningen

För att förbereda studenterna på förskolans allt bredare uppdrag när det gäller språkutveckling har studier om barns språk och kommunikation blivit centrala i utbildningen, säger Susanne Kjällander, universitetslektor och kursansvarig.

– Språkutvecklande arbete har blivit en jätteviktig del i både kurslitteratur, föreläsningar, seminarier och examensmål. Vi har en hel språktermin som behandlar barns språkutveckling och som är den mest omfattande kursen i utbildningen. Den följs av en VFU-kurs för att fördjupa arbetet med barns språkutveckling.

Tidig språkinlärning avgörande för svenskan

Att barn med annat modersmål lär sig svenska tidigt är avgörande för hur deras behärskning av svenska kommer att bli i vuxen ålder, visar forskning.

– Barn har lätt för att tillägna sig språk naturligt, om de befinner sig i en språkmiljö där språket används i alla relevanta situationer. Det säger Niclas Abrahamsson, professor i svenska som andraspråk och föreståndare för Centrum för tvåspråkighetsforskning.

– Flerspråkiga praktiker är bra, men om det aldrig talas svenska är det jättebesvärligt. Men det är oklart hur vanligt det är. Och i så fall är det snarare en spegling av segregationen i sig om personal med bristande svenska väljer att arbeta i förskolan där de bor.

Han talar om fördelarna med att barnen får leva i det svenska språket hela tiden – med kompetenta tvåspråkiga pedagoger så att barnen alltid kan göra sig förstådda.

– Men om många barn och flera i personalen delar samma modersmål är det lätt att alla inblandade halkar in i det och att svenskan inte används.

När andelen barn och vuxna som talar svenska på förskolan är hög, utvecklas svenskan snabbt och mer stabilt, menar han.

– Då kan det snarare bli aktuellt med stöttning i modersmålet längre upp i åldrarna, om barnet så småningom kanske helt och hållet övergår till att prata svenska i hemmet. Särskilt i ett ämne som matematik är det viktigt att kunna använda sitt starka språk, så att inte matten behöver bli en språkskola.

Språktest för att få jobb i förskolan

För att höja den språkliga kompetensen hos personalen i förskola och omsorg har Botkyrka kommun nyligen infört språktester för dem som rekryteras. Hur många kommuner som använder sig av språktest vid anställning är inte kartlagt. För studenter på förskollärarutbildningen skulle språktester kunna innebära att de inte blir behöriga att arbeta överallt, menar Susanne Kjällander.

– Det kan skapa oro bland studenterna. Vill de förbereda sig ännu mer har universitetet två språkförberedande kurser för akademiska studier. Men med en sådan blir studierna fyra år i stället för tre och ett halvt, och många är småbarnsföräldrar som vill komma ut i arbetslivet, samtidigt som det råder brist på förskollärare.

 

Niclas Abrahamssons forskning: Age effect on language acquisition, retention and loss.

Språkstöd vid universitetet

Akademiskt skrivande för andraspråkstalare

Akademiskt läsande och skrivande

Studie- och språkverkstaden stöttar med texthandledning och studiestrategier