Stockholms universitet logo, länk till startsida

Vikten av svenska som andraspråk

Trots att svenska som andraspråk utvecklats kontinuerligt sedan det infördes som skolämne för 25 år sedan stämplas det ofta som ett lågstatusämne utan utmaningar. Det kan den didaktiska forskningen i ämnet hjälpa till att ändra på.

(Artikeln ursprungligen publicerad på universitetets webb 3 mars 2020)

Såväl vardagsspråk som akademiskt språkbruk är nödvändigt för god undervisning i svenska som andraspråk, säger Christina Hedman. Foto: Jens Lasthein.

Didaktik är vetenskapen om de faktorer som påverkar undervisning och dess innehåll. När det gäller svenska som andraspråk är faktorerna ovanligt många.

– Med sina både individuella och samhälleliga aspekter är ämnet snarast tvärvetenskapligt, säger Christina Hedman, professor i svenska som andraspråk med didaktisk inriktning vid Institutionen för språkdidaktik. Utmaningen för såväl lärare som elever är dubbel. Eleverna lär sig ett språk, samtidigt som de läser andra ämnen på det språk de håller på att lära sig.

Avstampen för Christina Hedmans forskarbana var när hon under 1990-talet arbetade som logoped på skolor med hög andel elever som läste svenska som andraspråk.

– Det var uppenbart att deras förutsättningar för lärande var sämre än för dem som läste svenska och det väcktes ett behov i mig att förstå flerspråkig utveckling.

Avsaknad av nödvändiga pedagogiska redskap

Idag är 25 procent av eleverna i grundskolan flerspråkiga och kommer från hem där det talas andra språk utöver svenska. I gymnasieskolan är siffran ännu högre. Men många lärare saknar nödvändiga pedagogiska redskap för att kunna arbeta både med språk och kunskapsutveckling och använder sig inte av den språkliga och kulturella kompetens som klassrummet är fullt av. Dessutom är mindre än hälften av lärarna i svenska som andraspråk behöriga i ämnet. Det får konsekvenser.

Läsåret 2015 hamnade drygt hälften av eleverna i årskurs 3 under kravnivån på delproven i svenska som andraspråk i de nationella proven, jämfört med 20 procent av eleverna i svenska.

– Till skillnad från i till exempel matematik verkar det vara okej med en icke-behörig lärare i svenska som andraspråk. Det marginaliserar ämnet och markerar att frågor kring flerspråkighet är oviktiga, säger Christina Hedman. Samtidigt finns det få ämnen som det tycks så mycket om både i offentlig och politisk debatt.

Men det finns vetenskapliga fakta att tillgå. Det är sedan länge klarlagt att ett enkelriktat ”språkbad” inte är den bästa språkskolan.

– Det räcker inte att bara höra svenska för att effektivt lära sig det språk skolan kräver för att klara målen. Vid sidan av vardagsspråket krävs där också formella register, det vi brukar kalla ett akademiskt språkbruk. Det är bland annat det som gör undervisningen så viktig och utmanande.

Transspråkande underlättar lärande

En annan villfarelse som genom forskningen kommit på skam är att det är ett tecken på slarv eller okunnighet om eleverna i undervisningssituationer blandar modersmål och svenska.

– Så kallat transspråkande underlättar lärandet, konstaterar Christina Hedman.

I höstas publicerade hon och en kollega en etnografisk studie, där bland annat gymnasieelever med svenska som andraspråk intervjuades om anledningen till att de valt ämnet och fortsatte att studera det.

– De uppfattade lärarnas effektiva pedagogiska stöttning som avgörande och annorlunda från andra ämnen. Ämneskompetenta och engagerade lärare är nödvändigt för såväl undervisningens kvalitet som elevernas inställning, säger hon.

Hon välkomnar att Stockholms universitet nu öppnar för att starta en forskarutbildning i svenska som andraspråk.

– Det borgar för bättre kvalitet i ämnet på flera nivåer, säger Christina Hedman.

Text: Maria Leijonhielm

Läs mer om Christina Hedmans forskning