”Viktigt att fortsätta bedriva granskande journalistik”
Hur bevakar man en regering som ser journalister som fiender? Vad händer med granskande journalistik när avslöjanden om makthavare inte får någon effekt? Medieforskaren Christian Christensen oroas av situationen för medier i USA.
Den amerikanske presidenten Donald Trumps första månader som president sedan installationen i slutet av januari 2025 har kantats av en intensiv rapportering kring raden av dekret och utspel om allt från handelstullar till att skrota rätten till medborgarskap för barn som föds av migranter i USA. Rapporterna om angreppen på pressfriheten har också duggat tätt. I Reportrar utan gränsers rapport från februari, ”One month of Trump: Press freedom under siege” (250219), listas några av de attacker som president Trump har riktat mot den fria pressen sedan tillträdet, och organisationen konstaterar att USA har fallit till plats 57 i världen i pressfrihetsindex för 2025, en placering som är landets lägsta sedan rankningen startade 2002. Under åren 2014 till 2023 låg USA på en placering på mellan 41–48.
– Situationen för amerikansk journalistik har försämrats alltmer under den senaste tiden, det är som att det journalistiska yrket har blivit en politisk fråga. Redan under presidentvalskampanjen hotade Trump med att straffa journalister, det är mycket ovanligt att presidenter uttalar sig så. Och sedan har vi sett en rad begränsningar införas mot journalister sedan han tillträdde, säger Christian Christensen, professor i journalistik vid Institutionen för mediestudier, apropå hur läget ser ut för medier i USA våren 2025.
Han räknar upp några av de senaste händelserna, som hoten om att kapa finansieringen till de statligt finansierade Voice of America och Radio Free Europe, nedskärningarna av public service och de olika nyordningarna för att begränsa journalisters tillträde till nyheter från Vita huset:
– Det har länge varit standard att etablerade medier har tillträde till vissa pressplatser i Vita huset, men tidigare i år kom beskedet att platserna ska rotera, och alternativa medier släpps in. Det blev mycket uppmärksamhet när en reporter från nyhetsbyrån AP blev avstängd för att byrån vägrat att kalla Mexikanska golfen för Amerikanska golfen – något som Trump hade gett order om.
Forskar om journalistik i och om USA
Christian Christensen är amerikansk medborgare och forskar om journalistik i och om USA samt om sociala medier och politik. Under våren 2025 har han blivit intervjuad i flera svenska medier om medieutvecklingen i USA och han har själv deltagit i paneldebatter och skrivit artiklar. Han har bland annat kommenterat Trumps beslut att strypa finansieringen till de amerikanska public service-bolagen NPR och PBS i en artikel på reportagesajten Blankspot och diskuterat i ETC hur medierna behöver ändra taktik i en tid när avslöjande av faktafel inte längre räcker.
– Med den nuvarande regeringen finns en tydlig attack mot fria nyhetsmedier och när stora dagstidningar som Washington Post och Los Angels Times samtidigt öppet ger sitt stöd till presidenten på olika sätt så är det en oroande utveckling.
Vad kan en sådan situation leda till?
– Mediernas roll i ett samhälle är att informera, men också att utbilda. Problemet är om man har medborgare som inte är välinformerade och kan dra politiska slutsatser så får man en outbildad befolkning. Det finns redan exempel på det på flera platser i USA – en ”information desert” där människor inte konsumerar nyheter. Faran i längden är att det blir en försämring av den amerikanska demokratin.
Christian Christensen säger att det förstås finns tusentals duktiga journalister i USA och många seriösa tidningar, men problemet är att det finns en brist på icke kommersiella alternativ. I USA finns inte så många riksmedier som i Sverige, och public service-medierna har aldrig varit särskilt starka.
– Utgångspunkten för medias verksamhet är att journalister granskar makthavarna och att om något har gjorts fel så får de ansvariga ta konsekvenserna. Nu har vi en situation i USA där vi har makthavare som struntar i sådana avslöjanden, så vad händer med granskande journalistik när avslöjande inte får någon effekt? Hur bevakar man en regering som ser journalister som fiender?
I sin artikel i ETC i april lyfter Christian Christensen fram vikten av att bygga robusta skydd för demokratin i journalistiken som kan stå emot antidemokratiska krafter och desinformation. Det kan handla om en sektion i tidningen där man förklarar olika aspekter av demokrati, som hur lagar eller medborgarengagemang fungerar.
– Den här tiden kräver en ny slags journalistik. Och att ihärdigt fortsätta att bedriva granskande journalistik, det är enda vägen framåt. Ett alternativ skulle också kunna vara att skapa icke vinstdrivande dagstidningar, och bedriva journalistik som är fri från politisk inblandning och inte bundna av olika bolag, tidningar som bara bygger på prenumeranter, säger han.
Mer information och tips på läsning
Reportrar utan gränser
Reportrar utan gränsers rapport ”One month of Trump: Press freedom under siege” (250219)
Reportrar utan gränsers Pressfrihetsindex 2025
Institutionen för mediestudier
Utbildningar vid Institutionen för mediestudier
Forskningsämnet journalistik vid Institutionen för mediestudier
Några av Christian Christensens artiklar våren 2025 och artiklar där han blir intervjuad:
”Debatt: Därför vill Trump krossa USA:s public service” – Reportagesajten Blankspot (250501)
”Christian Christensen: Trumpismen kan inte krossas med förnuft” – ETC (250415)
Senast uppdaterad: 15 maj 2025
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen