Att vi ska arbeta aktivt för att rekrytera studenter, det ter sig ganska självklart och är något som är helt centralt för vår verksamhet; inga studenter – inget universitet. Men att arbeta med att bredda rekryteringen, vad finns det för incitament för det och hur väl lyckas vi? För att ta reda på det har Universitetskanslersämbetet (UKÄ) nyligen genomfört en tematisk utvärdering av lärosätenas arbete med breddad rekrytering.
Ibland uttrycks farhågor kring kvaliteten i utbildningen i samband med diskussioner om breddad rekrytering. Det finns en föreställning om att breddad rekrytering kan leda till att vi får ta emot studenter med sämre förkunskaper, som är mer studieovana och som hoppar av i högre utsträckning. Detta behöver inte alls stämma. Tvärtom! UKÄ visar att om vi lyckas med att bredda rekryteringen kommer vi att kunna få bättre studenter på våra utbildningar. Det finns bland unga en tydlig korrelation mellan föräldrars utbildningsbakgrund och benägenhet att söka till högskolestudier, där många från studieovana hem idag väljer att inte fortsätta till högre studier trots att de har höga gymnasiebetyg. Skulle vi kunna locka denna kategori till oss skulle vi alltså få in en högre andel högpresterande studenter i våra utbildningar än vad vi har idag, med högre genomströmning och bättre kvalitet i utbildningen som följd. Det i sig är ett starkt skäl till att arbeta med breddad rekrytering, förutom att det finns andra angelägna skäl som gäller till exempel varje individs lika möjlighet till studier, demokrati och representativitet, samt utnyttjande av samhällsresurser.
UKÄ visar även att studenter med utländsk bakgrund sedan några år inte längre är underrepresenterade på högskolan, vilket är glädjande. Här har arbetet med breddad rekrytering givit resultat och ett skifte har skett. Däremot skiljer det en hel del mellan olika utbildningar, och här finns mer att göra. I en kartläggning som just nu pågår vid universitetet undersöks studentpopulationens sammansättning, både vad gäller utländsk bakgrund och andra parametrar, för varje enskilt utbildningsområde. Kartläggningen kommer att bli klar senare i år, och den kommer att bli ett värdefullt underlag för universitetets arbete med att bredda rekryteringen till våra utbildningar. Lyckas vi ger det vinster för såväl universitetet, studenterna som samhället.
Texten är skriven av prorektor Clas Hättestrand under vinjetten ”Ledningen har ordet” där olika personer i universitetets ledning turas om att skriva om aktuella frågor. ”Ledningen har ordet” ingår i varje utskick av Nyheter för medarbetare, ett nyhetsbrev som går ut till alla medarbetare vid universitetet.