Sekretessbelagda uppgifter kan först och främst lämnas ut till den som skyddas av sekretessen. Den enskilde råder över sekretessen i sitt ärende. Den enskilde kan efterge sin sekretess, dvs. lämna ett uttryckligt medgivande till att myndigheten lämnar ut uppgifterna (10 kap. 1 § OSL). Ur bevissynpunkt är det förstås bäst om medgivandet är skriftligt ifall den enskilde senare skulle invända att han/hon inte alls har gett sitt samtycke till att uppgifterna lämnades ut.

 

Om det finns en uppgiftsskyldighet enligt lag eller förordning ska uppgifter lämnas ut (10 kap. 28 § OSL). Om en myndighet hänvisar till att den har stöd i lag eller förordning att få ut en viss uppgift, begär att myndigheten anger var detta framgår så att det går att konstatera om det verkligen föreligger en uppgiftsskyldighet.

 

En myndighet kan även välja att lämna ut sekretessbelagda uppgifter till en enskild genom ett beslut förenat med förbehåll (10 kap. 14 § OSL). Så kan vara fallet om en myndighet gör bedömningen att en sådan risk för skada eller men som hindrar utlämnande enligt en sekretessbestämmelse, kan undanröjas genom ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den. Genom beslutet åläggs den enskilde en tystnadsplikt som det är straffbelagt att bryta mot. Det går inte att lämna ut uppgifter med förbehåll till en annan myndighet (endast till enskilda). Ett sådant beslut fattas enligt Besluts- och Delegationsordningen för Stockholms universitet av chefsjuristen. Kontakta omgående juristerna vid Rättssekretariatet när ett beslut med förbehåll ska fattas och överlämna ärendet för vidare handläggning där.