Här finns evenemanget på Facebook

Hästhagstorpet som låg på dagens t-baneperrong revs i slutet av 1950-talet
Hästhagstorpet i Farsta, som låg på dagens t-baneperrong. Det revs i slutet av 1950-talet.
Foto: Farsta hembygdsförening
 

"Torpens historia berättas ofta utifrån berättelser om torparfamiljer som slet på sina små jordbruk under 1800-talet. Idag har många av dessa torp blivit idylliska sommarstugor för dagens stadsmänniskor. Men vad hände egentligen med torpen på vägen mellan att de var torparnas torp till att de blev sommartorp? Vilka var det som bodde kvar i dessa enkla små stugor, som ofta saknade moderniteter som el och avlopp, när resten av Sverige moderniserades med 1900-talets gång?

I vår forskning har vi hittat en mångfald av torpöden med historier som rymmer allt från torp som använts som lokaler av olika föreningar till torpstugor långt bort i skogen där ensamma gummor bjöd barn på korv och sång. Tillsammans bidrar dessa historier till att visa torpens betydelse som hem och plats under 1900-talet och att torpens kulturarv är bredare mer än vad man kanske tänker sig." //Maja Lagerqvist och Annika Strandin Pers

Om föreläsarna

Maja Lagerqvist är forskare i kulturgeografi vid Stockholms universitet, men jobbar också som lektor i kulturgeografi på Uppsala Universitet. Hennes forskning berör bland annat frågor om platsskapande, ungas resande och hur samhället ser på och använder sig av kulturarv och kulturmiljöer.

Annika Strandin Pers är forskare i kulturgeografi vid Stockholms universitet. Hennes forskning är inriktad mot historisk-geografiska frågor kring landskap och barngeografi samt frågor kring kulturarv och fritidshusanvändande.


 
 

 

Vill du veta mer?

Läs mer om torpen efter torparna: 

Vetenskap för vetgiriga

Samtalet ingår i serien ”Vetenskap för vetgiriga”, öppna föreläsningar om aktuella ämnen, i samarbete mellan Stockholms universitet och Stockholms stadsbibliotek.