"Bara i Almedalen hålls 427 seminarier om klimat", berättade Michael Tjernström.
"Bara i Almedalen hålls 427 seminarier om klimat", berättade Michael Tjernström.

– Det händer mer i klimatfrågan än man kan tro, även om inte media rapporterar. Bara i Almedalen hålls 427 seminarier om klimat, många av dem handlar om innovationer och ny teknik, berättade Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet i början av universitetets seminarium.

– Fler forskare borde bli politiker, tyckte Karin Thomasson. Hon är miljöpartistiskt kommunalråd i Östersunds kommun och ordförande i Klimatkommunerna och önskade att forskare kunde bli mer som lobbyister så att inte klimatfrågan hamnar långt ner på kommunernas agendor.

– Vi uppvaktas nästan aldrig av forskare eller universitetet som säger ”Det här måste ni göra, annars sker det här!”, sa hon.

Att forskare skulle tappa trovärdighet om de har åsikter är en myt, berättade Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid KTH:

– Det finns i stället en kraftig positiv korrelation mellan att visa åsikter och trovärdighet, sa han.

Forskare måste hitta en väg mellan att vara typiskt lobbyist och att hoppas på telepati, sa Maria Wetterstrand.
Forskare måste hitta en väg mellan att vara typiskt lobbyist och att hoppas på telepati, sa Maria Wetterstrand.

Johan Rockström, professor i miljövetenskap och föreståndare för Stockholm Resilience Centre, var mer tveksam:

– Vi akademiker ska inte bli lobbyister, även om det är lockande i dagens läge för forskare att kliva fram ännu mer. Vi måste snarare skapa allianser med olika aktörer, att ha forskare och näringsliv, civilsamhälle och politik som har en dialog för förändring. Det sakas i dag, sa han.

– Forskare måste hitta en väg mellan att vara typiskt lobbyist och att hoppas på telepati – telepati är överlag ett överskattat kommunikationssätt, sa Maria Wetterstrand, klimatdebattör och ordförande för Miljömålsrådet.

Hon tipsade klimatforskare att tänka på ekonomer och hur de gör:

– De är överlag bra på att uttrycka åsikter om vad som är bra eller dåligt och får stort inflytande, avslutade hon seminariet.

Forskare gav exempel på samarbeten

Gunhild Ninis Rosqvist professor i geografi (till höger), samarbetar med renskötare i Tarfala för att undersöka klimatfförändringarna.
Niila Inga, renskötare, samarbetar med Gunhild Ninis Rosqvist, professor i geografi, för att undersöka klimatfförändringarna.

Två av universitetets forskare gav under seminariet exempel på allianser med olika aktörer. Gunhild Ninis Rosqvist är professor i geografi och föreståndare för Stockholms universitets forskningsstation i Tarfala där universitet har utfört mätningar i 70 år. Det gör det möjligt att se förändringar över lång tid och att det finns en tydlig koppling mellan glaciärsmältning och temperatur. Tillsammans med renskötare i området samarbetar hon nu kring att undersöka klimatförändringarna och hur de påverkar renarna. 

Också Nina Kirchner som är docent i glaciologi och vetenskaplig föreståndare för Bolincentrum för klimatforskning tog upp hur viktigt det är att flera olika discipliner samarbetar:

– Klimatförändringarna har många olika ansikten. Vi måste prata med människor vi ännu inte pratat med, såsom ingenjörer och samhällsvetare, för att hitta lösningar tillsammans. 

 

Text: Karin Tjulin
Foto: Anna-Karin Landin