Mårten Schultz, professor i civilrätt, ordförande Institutet för Juridik och internet
Kim Ringmar Sylwander, doktorand Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Det finns ingen juridisk definition i Sverige på vad hat och hot på sociala medier är. Det är vissa uttryck för hat som är förbjudna enligt lagen, till exempel förtal, förolämpning och hot.
—Utöver detta finns det regler som tar sikte på det som på engelska kallas för "hate speech", framför allt brottet hets mot folkgrupp, säger Mårten Schultz.

Anmäler förgäves

Problemet är att många upplevda kränkningar på nätet som anmäls inte leder till något. Brottsförebyggande rådet konstaterade för några år sedan att färre än 4 % av alla polisanmälningar avseende nätkränkningar medförde någon reaktion alls av rättsväsendet.

Handlar om tjejers kroppar

—När man pratar om hat och hot på nätet är det väldigt ofta det handlar om saker som är kopplat till tjejers kroppar, så kallat sexualiserat hat. Tjejer utsätts för kränkande kommentarer, och hotfulla meddelanden som berör deras kön, kropp, hur de klär sig eller sminkar sig och vad de gör med sin kropp, säger Kim Ringmar Sylwander.
Hon forskar bland annat på hur sexualiserat hat och hot görs på nätet, men också hur vänskap görs och hur de unga försvarar sig själva och sina kompisar, bland annat genom kärleksbombning och motattacker.

Kärleksbombar och hatar tillbaka

—Det är otroligt hur starka de unga är. Det är väldigt sällan de inte försvarar sig på något sätt när de blir utsatta för hat och hot. Ofta går vänner in och börjar antingen kärleksbomba personen som har blivit utsatt, eller så försvarar man den som blir utsatt genom att skicka samma typ av hat och hot tillbaka, säger Kim Ringmar Sylwander.
Motattackerna får ibland situationen och den allmänna stämningen att trappas upp. En viktig faktor här är känslor och vilken roll de spelar för hur personerna agerar.

Hot och hat har blivit vardag

I sin forskning ser Kim Ringmar Sylwander att hat, hot och sexualiserat aggressivt språk har blivit en vanlig del av unga personers nätvardag där en aggressiv stämning lätt blossar upp.
— Det finns platser på nätet där hat och hot blir en del av vardagen och hur man pratar med varandra. Det gäller inte bara platser där barn och unga är, utan även vuxna. Det har normaliserats som ett sätt att agera när man upplever sig själv eller andra vara utsatta.

Om föreläsarna:

Kim Ringmar Sylwander är doktorand på Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap. Hon forskar på sexualiserat hat bland unga på sociala medier, på offentliga sociala nätverk. Kim undervisar också i barn- och ungdomsvetenskap och jobbar med skolinformation om barn, unga och sociala medier.

Mårten Schultz är professor i civilrätt vid Stockholms universitet och lärare i juridik. Han arbetar för att öka kunskapen om juridiska frågor på olika sätt, bland annat genom sin blogg (länk), som är en av Sveriges största juridikbloggar. Han debatterar också på Twitter, är skribent på Svenska Dagbladet och deltar som en av de juridiska experterna i programmet Trolljägarna på TV3, ett program som letar fram identiteten på näthatare och sedan konfronterar dem med deras ord.