Victor Galaz, ställföreträdande föreståndare vid Stockholms resilienscentrum, statsvetare
Anna Roosvall, professor i medie- och kommunikationsvetenskap

Enligt Victor Galaz är den största utmaningen att vi står vi inför flera stora globala hot samtidigt, till exempel mot den biologiska mångfalden och havsförsurningen. Det kräver nytänkande lösningar om de ska gå att hantera.
—Vi måste tänka: Hur löser vi klimatfrågan och förlust av biologisk mångfald samtidigt? På ett klokt sätt internationellt? Det kräver en helt annan typ av samarbete än dem vi har i dag om vi ska lyckas, säger Victor Galaz.

Inget nationellt problem

En annan utmaning är att effekterna av alla de stora globala hoten går utanför nationsgränserna.
—Det är för svårt för enskilda länder att genomföra en politik som löser problemen på egen hand. Om vi ska lösa klimatfrågan måste vi hitta nya sätt att samarbeta internationellt, dela information, och använda teknologi, säger Victor Galaz.

Vems ansvar är katastroferna?

Anna Roosvall forskar bland annat om mediers ansvar för bilden av klimatet, om klimaträttvisa, klimatmigration och så kallad klimatrasism.
—Jag tycker att det är viktigt att diskutera vem som har ansvar för temperaturhöjningarna, men också att diskutera ansvar och rättvisa i relation till katastroferna i temperaturhöjningarnas spår, säger hon.

Vilka drabbas värst?

Anna Roosvall tycker att diskussionerna om klimatkrisen också borde handla om vilka inom ett land som är särskilt drabbade av olika förändringar. De förväntade temperaturhöjningarna inom Sverige ser till exempel väldigt olika ut i söder och i norr.
—Klimatförändringar är gränsöverskridande. De stannar inte innanför nationsgränser. Och de drabbar olika hårt på olika platser inom ett land, säger Anna Roosvall.

Vem ska betala?

En väg är att göra det dyrt och svårt att vara miljöbov. Här finns till exempel principerna PPP (Polluter Pays Principle), BPP (Beneficiary Pays Principle) och APP (Ability to Pay Principle) när det gäller vem som ska ta ansvar.
—Även om de bara ger ekonomisk rättvisa och inte hjälper när det gäller andra viktiga frågor. Till exempel politisk rättvisa, som mer handlar om vem som får vara med och bestämma, säger Anna Roosvall.

Media kan utpeka ansvar

Hon tycker att medierna har en viktig roll för att få saker att hända.
—Det är de som har mest makt som behöver ta störst ansvar i den här frågan. Där kommer medierna in. De har inte direkt politisk makt, men de har makten att beskriva problemet och att utpeka ansvar.

Om föreläsarna:

Anna Roosvall är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för mediestudier, Stockholms universitet. Hennes forskning är inriktad på frågor kring nation/globalisering, etnicitet, solidaritet och rättvisa. Hon ingår i det internationella researchnätverket MediaClimate, som undersöker medierapporteringen i hela världen om klimatförändringar, kopplat till FN:s klimatmål.  

Victor Galaz är ställföreträdande föreståndare vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, statsvetare i grunden. Han jobbar tillsammans med kollegorna tvärvetenskapligt för att försöka ge människor nya insikter i hållbarhetsproblem och att hitta lösningar som gör vårt samhälle motståndskraftigt mot olika typer av katastrofer.

Länkar:

Stockholm Resilience Centre