Vi lever i en samtid där desinformation och lögn sprids minst lika snabbt som sanna påståenden. Den digitala revolutionen har under några decennier gjort att tillgången på informationskällor har ökat dramatiskt. Samtidigt har det inneburit mångdubblade möjligheter för felinformation och desinformation, för falska nyheter (fake news) och för spridning av myter och propaganda. Gränslinjen mellan osanning och sanning har blivit svårare att dra. Eftersom medier av olika slag är centrala för kommunikation och kunskapsförmedling i vår samtid, är källkritisk medvetenhet av generell betydelse för alla samhällsmedborgare. 

Utvecklingen är en särskild utmaning för journalistikens informationskvalitet och nyhetsmediernas roll som informationskälla, granskare och forum för samhällsdebatt. I den här sessionen diskuterar vi därför framför allt nyhetsmediernas rapportering och källkritikens villkor, principer och betydelse. Hur levande är de journalistiska normerna om sannfärdighet och verklighetsförankring idag?

Faktagranskning i form av redaktionella initiativ har utvecklats till något som liknar en global reformrörelse inom journalistiken. Istället för en intern redaktionell process före publicering används begreppet allt oftare om journalistisk granskning av påståenden efter att de är publicerade. Resultaten av granskningarna läggs ofta fram för offentligheten som en slutsats och som en dom över sanningshalten i olika påståenden. Vilka dilemman och begränsningar finns i faktagranskningens försök att motverka spridningen av lögn och halvsanningar?

Medverkande:
Ester Pollack, professor vid Institutionen för mediestudier (moderator)
Sigurd Allern, professor emeritus i journalistik, Oslo universitet
Ester Appelgren, prefekt Institutionen för naturvetenskap, miljö, teknik, Södertörns högskola
Erik Halkjaer, ordförande Reportrar utan gränser
Fredrik Laurin, reporter Uppdrag Granskning, SVT