Populistisk politik bygger på en motsättning mellan folket och vad man beskriver som ”eliten”. Till den senare gruppen hör inte bara ekonomisk elit och politiker utan också experter av olika slag. Kopplat till populism är därför en låg grad av förtroende för viktiga kunskapsinstitutioner, som medier och universitet. Merparten av vår kunskap får vi inte från direkt erfarenhet utan från andra människor som vet mer. Kunskap förutsätter därför tillit. Den som inte litar till pålitliga källor kommer att missa viktig kunskap. Om man dessutom flyttar sin tillit till opålitliga källor, alternativa medier och politiska plattformar, kommer man att tro på det falska. 

Den populistiska synen på demokrati, den ”icke-liberala demokratin”, är just en syn som inte garanterar de fri- och rättigheter som krävs för att kunskapen ska komma fram och komma alla till del. I länder där populister fått makten, som Ungern och Polen, motarbetas också fria medier och oberoende forskning. Hur påverkar populismen strävande efter ett mer hållbart samhälle? Är välfungerande demokratiska institutioner en förutsättning för hållbar utveckling? I denna plenarsession kommer experter från Stockholms universitet att presentera och diskutera vilka risker detta för med sig när det gäller kunskapen i samhället och vad som händer med det demokratiska samtalet när källtilliten polariseras.

Talare:
Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, Stockholms universitet

Medverkande i panelsamtal:
Karin Bäckstrand, professor i statsvetenskap, Stockholms universitet
Cecilia Lundholm, professor i pedagogik, Stockholms universitet
Betty Malmberg, (M) ordförande i RIFO - Sällskapet riksdagsledamöter och forskare