Hållbarhetsfrågor på agendan

Samhällsdebatten har allt mer kommit att präglas av hållbarhetsfrågorna. Detta är en trend som pågått, med större eller mindre temporära avvikelser, under många år. Begreppet hållbar utveckling med dess tre dimensioner (ekologisk-, ekonomisk-, och social hållbarhet) är ett begrepp som myntades i samband med Brundtlandrapporten 1987 (egentligen Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future). Rapporten skrevs av Världskommissionen för miljö och utveckling på uppdrag av FN. Efter detta har tre olika handlingsprogram/agendor inom ramen för dessa tre dimensioner av hållbar utveckling tagits fram (Agenda 21, Milleniemålen och nu senast Agenda 2030).
Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer den senaste Agendan, Agenda 2030 för hållbar utveckling.

Agenda 2030 består av 17 mål och 169 delmål och syftar till att utrota fattigdom och hunger, främja god hälsa och utbildning, öka jämställdhet och jämlikhet, säkra de mänskliga rättigheterna för alla samt främja fred och hållbar tillväxt. Agenda 2030 är unikt i sitt slag då det var första gången som alla världens länder enades om gemensamma mål för hållbar utveckling. Den punktar upp vad som ska göras, men det är upp till varje genomförare (land, kommun, företag, organisation) att komma fram till hur detta ska göras. Målens utformning medför behov av ett mer holistisk arbetssätt där samverkan mellan olika aktörer är avgörande.

Sverige har bäst förutsättningar att uppnå de globala målen

Sverige är enligt en OECD-rapport det land med bäst förutsättningar att uppnå de globala målen. Regeringens utgångspunkt är också att Sverige ska vara ledande i arbetet med att genomföra målen. Regeringen framhåller att kommuner, landsting, statliga myndigheter och Regeringskansliet behöver bidra till det nationella genomförandet men även att engagemang från frivilligorganisationer, näringsliv, fackliga organisationer och akademin är nödvändigt.

I mars 2016 tillsatte regeringen en delegation vars uppdrag är att stödja genomförandet av Agenda 2030, bland annat genom att ta fram en övergripande handlingsplan samt uppmärksamma goda exempel på området.

Stockholms universitet och Agenda 2030

Hållbar utveckling är en central fråga för Stockholms universitet. Universitetet har en stor bredd i sin verksamhet och både inom det naturvetenskapliga och det humanvetenskapliga området finns forskning och utbildning som rör Agenda 2030 och som kan bidra till att uppnå de globala målen. Här kan också Stockholms universitets tradition av tvärvetenskaplighet, som bl.a. avspeglas i universitetets profilområden lyftas fram liksom den samverkan som bedrivs i form av t.ex. öppna föreläsningar, deltagande i offentliga utredningar och medverkan i den offentliga debatten.

Den viktiga roll som Stockholms universitet spelar i hållbarhetsarbetet uttrycks även tydligt i universitets strategier för åren 2019-2022. Här tas hållbar utveckling upp återkommande som ett viktigt område att arbeta med. 
 

Miljöcertifierad arbetsgivare

Stockholms universitet adresserar målen i Agenda 2030 även i rollen som stor arbetsgivare i Stockholmsregionen. Universitetet är t.ex. miljöcertifierat och universitetsstyrelsen har beslutat att Stockholms universitet inte ska investera i fossila bränslen.