Sonja Kovalevsky (född Sofja Krjukovsky) föddes 15 januari 1850 i Moskva. 1889 utnämndes hon till professor vid Stockholms högskola (dagens Stockholms universitet) och blev därmed Sveriges första kvinnliga professor och världens första kvinnliga professor i matematik.

 

 

Hon utsågs till professor efter att ha sökt tjänsten vid Stockholms högskola och erbjöds tjänsten framför övriga sökande. Sofja var dotter till generalen Vasilij Vasiljevitj Krukovsky som tidigt uppmuntrade hennes intresse för matematik, men hon fick trots sin matematiska begåvning inte läsa vid universitet i Ryssland eftersom kvinnor inte hade rätt till akademiska studier.

Gifte sig för att kunna studera

1868 valde Sofja att ingå skenäktenskap med paleontologen Vladimir Kovalevsky och de fick en dotter som döptes till Sonja. Genom äktenskapet fick Sofja en manlig förmyndare och kunde därmed få tillstånd att studera i Tyskland. Då kvinnor inte fick delta i offentliga föreläsningar i Tyskland fick Sofja privat undervisning av den tyska matematikern Karl Weierstrass. År 1874 erhöll hon doktorsgrad vid Göttingens universitet.

Sveriges första kvinnliga professor

Efter flytten till Sverige 1881, då hon ändrade sitt namn till Sonja, ordnade professor Gösta Mittag-Leffler så hon erbjöds en lärartjänst vid Stockholm högskola. 1884 befordrades hon till docent och 1889 utnämndes hon till professor vid Stockholms högskola. Därmed blev hon Sveriges första kvinnliga professor och den första kvinnliga professorn i matematik i världen.

I det sena 1800-talets Sverige var kvinnor inte välkomna som studenter vid de statliga universiteten och kvinnor fick inte inneha statliga tjänster som professorer. Genom att Stockholms högskola var en privat stiftelse fanns här möjlighet att utnämna kvinnor till professorer, vilket möjliggjorde att Sonja Kovalevsky hade möjlighet att söka tjänsten som professor som hon sedan fick. Vid de svenska statliga lärosätena dröjde det till 1938 innan en kvinna utnämndes till professor – Nanna Svartz vid Karolinska institutet.

Pris från Franska vetenskapsakademin

År 1885 blev Sonja Kovalevsky föreslagen som ledamot i Kungliga vetenskapsakademin, men hon blev inte invald eftersom hon var kvinna. Samma år blev hon medlem i den kvinnliga kulturföreningen Nya Idun och 1887 blev hon invald i Sällskapet De 17, som hade Gösta Mittag-Leffler som grundare. År 1888 tilldelades Sonja Kovalevsky det prestigefyllda Prix Bordin av den Franska vetenskapsakademin.

Efterlämnade flera litterära arbeten

Sonja Kovalevsky var även skönlitterär författare och hade kontakt med flera av dåtidens kända författare som Dostojevskij, Ibsen och Strindberg. Bland annat skrev hon dramat "Kampen för lyckan" tillsammans med Anne-Charlotte Leffler, syster till Gösta Mittag-Leffler.

Hon skrev även om sin barndom och efterlämnade vid sin död flera litterära arbeten, bland dem romanen "Vera Vorontzoff”, som publicerades postumt av Ellen Key. I filmen ”Berget på månens baksida” skildras vänskapen mellan Sonja Kovalevsky och Anne- Charlotte Leffler.

Nobelpristagaren i litteratur Alice Munro greps även av Sonja Kovalevskys öde. I den sista novellen i samlingen "För mycket lycka" skildrar hon Kovalevskys liv där hon citerar Sonja Kovalevsky: ”Många som inte har studerat matematik förväxlar denna vetenskap med aritmetik och anser den vara torr och andefattig. Det är dock en vetenskap som kräver stor fantasi.” Sonja Kovalevsky har även sagt: ”Det är omöjligt att vara matematiker utan att vara poet i själen”.

År 1891 avled Sonja Kovalevsky av lunginflammation 41 år gammal. Hon ligger begraven på Norra begravningsplatsen i Solna, Stockholm.