Yttrade på remiss om förslag till föreskrifter om ändring i Universitets- och högskolerådets föreskrifter (UHRFS 2013:9) om bilagan till examensbeviset samt allmänna råd

Stockholms universitet har i sitt tidigare remissvar daterat 2017-02-16 ställt sig positiv till UHR:s förslag till ändringar i föreskrifter om bilagan (Diploma supplement) till examensbevis. Den flexibla modell som föreslås leder till att lärosätena snabbare får tillgång till nytt textunderlag för lokal tillämpning vid framtida förändringar av bestämmelser. Stockholms universitet ställer sig också positiv till att UHR har tagit fram allmänna råd för att möjliggöra en så enhetlig tolkning som möjligt av lärosätena.

Vad det gäller bilaga 3, Universitets- och högskolerådets allmänna råd om bilagan till examensbeviset, så anges i (bilaga 1) under rubriken Bakgrund att ”allmänna råd definieras som sådana generella rekommendationer om tillämpningen av en författning som anger hur någon kan eller bör handla i ett visst hänseende” samtidigt som det under rubriken Konsekvenser för lärosäten, studenter doktorander och universitets- och högskolerådet (bilaga 1) står ”Dock behöver universitet och högskolor tillämpa de allmänna råden och till exempel skapa lokala texter under punkten 4.2. Programme requirements.” Även i de för punkt 4.2 allmänna råden står ”Informationstexten ska belysa vad den utexaminerade studenten kan/förstår/kan göra efter avlagd examen…” Stockholms universitet tycker att budskapet här är motstridigt.  

Stockholms universitet ställer sig också frågande till hur det för generella examina i dagsläget är tekniskt möjligt att genomföra ovan nämnda lokala text. I Ladok så länkas bilagan Diploma Supplement till bevisbenämningen och inte till det aktuella huvudområdet, det skulle därför i dagsläget inte vara möjligt att skapa lokala texter för generella examina så som avses i de allmänna råden om en bevisbenämning har flera huvudområden. Stockholms universitet har för vissa bevisbenämningar dussintals huvudområden kopplade, som en konsekvens skulle det då inte gå att använda Ladok så som Ladok är utvecklat. Separata bevisbenämningar skulle behöva skapas för varje huvudområde om det är tänkt att generella examina skall omfattas av den i 4.2 lokala texten.

När det gäller den lokala texten under punkt 4.2 ”Informationstexten ska belysa vad den utexaminerade studenten kan/förstår/kan göra efter avlagd examen. Texten kan även innehålla kort information om användbarhet (t.ex. lämpliga yrkeskategorier). Tanken är att en potentiell arbetsgivare ska kunna få neutral och vägledande information.” Här saknar Stockholms universitet att en konsekvensanalys har gjorts med avseende av om förändringarna kan komma att påverka hur utbildningar utformas framledes.
I remissen har omfattande ändringar av The Swedish higher education system(according to legislation after 1 January 2007) gjorts, Stockholms universitet ställer sig frågande till varför det inte framgår tydligare då det finns risk att mottagarna av remissen kan ha missat förändringarna. Den text som tidigare förklarat hur utbildning är uppbyggd under rubriken Qualificatons tagits bort. Stockholms universitet undrar om inte den informationen är nödvändig för förståelsen av hur utbildning bedrivs i det svenska högskolesystemet. Slutligen så har ”with in depht studies” tagits bort från Kandidatexamen under rubriken General qualifications i bilaga 2, vilket då inte stämmer överens med den svenska lydelsen.

Detta beslut är i rektors ställe fattat av prorektor, professor Clas Hättestrand, i närvaro av förvaltningschefen, universitetsdirektör Eino Örnfeldt. Studeranderepresentanter har informerats och haft tillfälle att yttra sig. Övrig närvarande har varit Anna Riddarström, Avdelningen för planering och ledningsstöd (protokollförare).